Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<272
Den glimmande solen
Afslitit sitt hår.
Så dödsblek hon står,
Och sjunker ett lik nedom skälfvande polen.
Hvar stjerna har flytt,
Och dagen förbytt
Sin gyllene väfnad
1 midnattens klädnad.
Re’n vaknar den glupande död,
I spåren han följs af den trånandf nöd.
Upp slår han sitt öga,
Han öppnar sin mund,
Och slukar så månen, som far i det höga,
Som masken, som kryper i djupenas grund.
Hör, hvilket dån
Fjerran från!
Likt tumlande berg mot hvarandra
Så vågorna vandra;
Som härar till häst och till fot
De drabba emot
De dånande fjellar med krigsgny och hota.
O, hvad fasa!
Alla elementer rasa.
Himmel i denna vår nöd
Var oss till räddning och stöd!
(£n kung på en flytande thron, med en slaf
simmande bredMä.)
Kungen.
Åt Heckelfjell med er, J vågor! Hut för f-n
Och tan mig ej så der i kragen!
Respekt för majestätet och kraschan!
Nå, slån mig ej för hin i våld för magen!
Är då all skam sin kos? Finns iGke mer röson
Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
