Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<274
Älskaren.
O, Sulamith! när jag dig bar i famn,
Jag drömde mig uti en himmelsk hamn,
Ej vågens tyranni min styrka kunde dämpa;
Jag velat om en verld för dig i döden kämpa.
Jag hörde hur det våldsamt slog,
Ditt bröst bredvid mitt bröst och djupa suckar drog.
Med faran modet steg. Jag klyfde böljans välde,
Ju mer af raseri och bittert hat hon svällde.
Nu, himlen vare tack! som seger åt mig bar,
Då dig, lik en ur floden räddad sippa,
Till denna höga, fasta klippa
Jag lyckligt lyftat har.
Älsk arion an.
Ack! mins du, der på strand vår hydda stod,
Täckt af en lund, i hvilken näktergalen
Hvar qväll vid månens klara silfverflod
Tätt under fönstret sjöng de ömma qvalen?
Der stod det fridens tjell, det lilla bo,
Der nöjet flög kring dalar, fält och branter,
Och kärlek sken med oförvansklig tro,
Som uppå rosen morgonens demanter.
Mins du den dal, der silfverbäckens brus
Ljuft jollrade likt barnet, — vestanflägten
Flög, lik en sy lf, i löfvens lena Sus
Och kullen prunkade i högtidsdrägten;
Der aftonstjernan delade sitt ljus,
Och älskaren vid suck af skogens dufva
Sjönk till sin tärna, som ett stjerneljus
Från fästet faller på en blomstertufva?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
