Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<324
Skog och våg och skyar gunga,
Allt blott högtidsskrudar bär.
Guld och purpur sammanblanda
Sig med blåa strimmors prakt;
Grönskans färgor silfvret randa,
Som kring fält och strand sig lagt.
Solen ler,
Strålarne falla
Och öfversvalla,
Från himlen ner,
Skog och fjell.
Aftonstjernan tittar ur sitt tjäll,
Halfklädd än, blott slöjan på.
Vågorna stå,
Som lekande barn, på ytan blå.
Tili, tili!
Den ensliga hämplingen qvillrar
På daggiga gren.
Kringom al och sten
Bäcken sakta tillrar.
Månen snart uppgår
Och sin röda färg då återfår,
Står så frodig,
Tapper och modig.
Sakta jordens hjerta slår,
Och en helig andakt i dess inre rår.
Dahlgre n ([ställer sig på en klippa och kommenderar
granarne och tallarne). Akt till poetiska vändningar och manövrer
— höger rätta er!
De ställa sig i ordning: granarne utgöra det första ledet, tallarne det
andra. En dvärg, ridande på en ekorre, far emellan lederna, såsom
adjutant, och rättar.
Dahlgren. Akt till flank-marsch, venster om —
division, marsch!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
