Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Hurtigt på strängen, och stundom uppsväfvar
Manteln vid slagen, den månen besår
Skönt med sin prakt, som på böljorna bäfvar.
Holmarne röras och fiskarne opp
Titta med trynet, i vattbrynen blanka.
Vågorna dansa och skogarne sänka
Hjessan vid klingande tonernas lopp.
Haga, gudomliga Haga! du ar
Skönaste kransen vid Mälarens stränder,
Antingen soln dina ängder beklär
Eller ock månen med silfrade ränder.
Kärlekens tempel i norden! du bär
Tusende lyckliga bröst i ditt sköte;
Glädjen i dig har sitt ljufvande möte,
Smärtan sin plåga förglömma här lär.
Ja! vid anblicken af Haga, hvem vill på den snillrike
Gustafs aska fälla ett ondt ord öfver honom? Gustaf älskade
Haga. Denna kärlek bevittnade, att hans själ var öppen för
allt herrligt. Den, som älskar naturen, i hans bröst är ej
heller kärleken till Gud, dygd och fosterland förkolnad. Vid
tanken på Gustaf och hans tider föreställer jag mig, hur
mången g&ng månen här kastat sina strålar ned öfver sälla,
förflutna stunder, och om, som man säger, de aflidne någon
gång återvända tillbaka från sina ljusa rymder, för att besöka
jorden och sina i lifstiden älskade ställen, så ser jag äfven i
fantasien den älskade Gustafs skugga vandrande här i
månskensnatten, tankfull stående vid de nedrasade ruinerna,
suckande och varnande med handen. Sådana äro menniskornas
verk. — Ja! icke blott honom ser jag framför mig, äfven
hela den tid, som lefde och rördes genom och omkring honom.
Här tycker jag mig skådade sköna, trippande hof-fröknarne
kasta boll med Schröderheim och Höpken, de fjeskande lake-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
