Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
419
Berg och branter,
Vikens’. kanter
Sända vindars ljud.
Stämmen en brudsång, J luftmusikanter,
Nu för vår blottade, skälfvande brud.
Se hon nedstiger till oss den sköna.
Lyften helt sakta dess glans pä er arm,
Stilla, så stilla här öfver det gröna,
Ack! hur hon brinner blossande, varm,
Hvilken ära!
Nu vi bära
Solars sol med oss.
Gungen så sa&ta, kring stranden helt näi
Rodnande bruden vid stjernornas bloss.
Snöhvita svan på vågorna skära!
Blif du vår drottning och guldspiran tag.
Hyllande lydnad vi alla dig svära,
Aldrig skall brytas din bjudande lag.
Dig vi fira,
Dig vi sira
Med en hafsfrus krans.
Vi våra armar i månskenet vira
Kring dig så tätt i en slingrande dans.
Tro oss. I djupet de skönaste lunder
Utaf koraller dig bjuda till ro:
Slott af demanter i vågornas grunder;
Tusende glittrande sjöbarn der bo.
När som lunden
Böjes, grunden
Skakas häftigt opp.
Böljan i fredliga kulorna bunden,
Rörs vid korallskogens susande topp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
