Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ifö
Djurgården den Första Maj.
Första Taflan.
Klockan är tre på morgonen. Auroras jungfru börjar redan
haka kjolen på rona, uppkrafsa håret med händerna, hosta
så att daggen faller af grenarne i skogen, maka med
eldtången i spiseln, leta efter flinta, stål och fnöske, slå eld och
blåsa på österns slocknade kol. Aurora ligger mellertid i sin
kammare med nedhissade gardiner och sofver vid sin mans,
Tithons sida. Kall och tvär och hopkrumpen ligger gubben,
som stubben i en mosse, med silfvertäcket draget öfver
hufvudet. Han vänder sig om, gäspar, tummar på klockan, tar
sig om nattmössan och säger: "Än, min söta du, kunna vi
sofva en stund. Klockan är ju endast tre." Derpå vrider han
på sig, kör hufvüdet mot väggen, och igenslår ögonlocken,
liksom en krögare igenslår locken på bögliga tennstop. Aurora
småler, blinkar med ögonen och nyser, så att eldstrimmor
fara öfver hela horizonten. Gubben hviskar prosit, rör
dervid på stortån, böjer på högra knät och inslumrar åter.
Men — hast du mir gesehn:
Bäst som gubben hvilar,
Makan smilar;
En och annan fluga
Börjar suga
Uppå droppen
Uti toppen
Utaf tall och gran;
Bäst som tystnan råder,
Minsta veck och våder
Än ej röras uppå hafvets ban;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
