Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■445
Som i en krans,
Kring om det veka
Lifvet med fröjd;
Bjuden att leka
Sångares flock i er luftiga höjd.
Derefter stannar hon öfver Stockholm, utsträcker åter
sin spira och sjunger :
Luftandars skara,
Snabba och snara,
Knäcken på taken,
Ropen nu ut:
Vintern ar slut.
Lyften af haken
Fönsternas karm,
Och från hvar barm
Pelsar och shaw lar.
Ropen: nu vårguden, varm,
I våra dalar,
I våra salar,
Skön i sin skrud
Sänker sig neder,
Bröllop tillreder
För Mäj, sin brud.
Befallningen fullgöres. Alla fönster uppslås, dörrarne
ställas på vid gafvel. I hela luftrymden flyga peliser och
shawletter. Der far en luft-ande med en klädesfäbrikörs
peruk. Kors, hvad pudret ryker! Der flyga sex luft-andar
med en grön sidenpels, hvarpå synes en kaffekopp i
förskräckelsen vara utslagen. Der fladdrar en ylleshawl, som
en röd vimpel, och der en hel bundt med rödt löshår, lik
en flygande kometsvans. Der hänger en vid rosenkofta i
luften, likt aftonrodnans understubb. Der flaxar, lik stjerten af
Dahlgrens Saml. Arbeten in. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
