Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«0§
N:o 3.
Ofta har den frågan blifvit väckt, hur det kommer till, att
alla skjutsbönder på Barkarby äro blåstrinamiga om sina
näsor och ryggar, hvarföre det så sällan händer, att någon
hållkarl derstädes dör en naturlig död» och slutligen, hvad
orsaken månde vara, att de fleste barn, hvilka i och omkring
denna trakt födas, gemenligen äro försedde med en
besynnerlig utväxt nedom näsan, nemligen med en pip, hvilken innan
kort utbildar sig till en fullkomlig parbricols-tratt. Detta
gaf fordomdags några lustiga bröder anledning företaga en
utflygt till detta ställe, och som denna händelse på sätt och
vis sammanhänger med vår lystra och namnkunniga orden,
har jag trott det ej sakna allt interesse att något närmare
beskrifva denna lustresa.
Dagen före den fjerde December begåfvo sig våra
muntra turar åstad. Ankomne till gästgifvaregården, ställde de
genast sina medhafde instrumenter i ordning. I en förkrossad
säng låg sjelfva hållkarlen, eller, som han der kallades,
stormästaren och sof. Öfver pannan höjde sig en majestätisk
tupé af outredliga bondluggar, och i groparne af de insjunkna
ögonparen hvilade ännu fjolårsdammet af en hel landsväg qvar.
Genast försökte man med några elektriska knuffar att få
honom vaken; men fåfängt. Man tillgrep då magnetismen,
luftpumpen och väderbössan; men med lika slät framgång.
Ändtligen lyckades det, genom ett stop finkels hällande in i den
öppna mungipan, att se honom vederfådd. Som snarast upplyftades
han på ett bord, hvarunder man, för säkerhetens skull, satte ett
par durabla timmerstockar. Hvad våra bröder med sina naturliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>