- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Tredje Delen. Dikter i dramatisk form m.m. /
235

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■235

värdigt föreföll det mig, att jag nu för fjerde eller femte
gången fann hela huset sysselsatt med bak. På gården stötte
jag på en resande. Vi började en diskurs, först om vädret,
årsväxten, nyheterna för dagen och sedermera om Europas
politiska ställning. Härvid råkade min man i ett patriotiskt
furioso. — "Ja," sade han, "man må säga hvad man vill»
"Sverige^ är ändock Sverige. Hvad har väl Spanien? Spansk
"peppar och snus. Likasom intet vårt Norrköpings skulle
"vara lika godt! ... Nå, än England? Rakknifvar och
"synålar . . . Likasom intet vi i vårt Eskilstuna ägde lika
"förträffliga! Jag har i dag låtit en Svensk ägg afmeja min
"haka, och jag trotsar hela verlden, om jag ej är lika så fin
"som någon Engelsk lörd, när han går till parlamentet med
"cigarren i munn, för att, sittande på ullsäcken, stegra
bröd-taxorna för de fattiga. Korinthus har sina korinther, Italien
"sin alabaster, Holland sitt knaster, Frankrike sina hårpungar;
"men hvad är allt detta? I Ryssland får man knut, i
Frankrike blir man guillotinerad, i England hängd, i Polen
prejad, i Turkiet strypt, i Spanien anfäktad af Jesuiter och
"gulfeber, uti Italien röfvad, i Schweitz begrafven under
snö-laviner. Nej, min herre, Sverige är och blir det
lyckligaste land till dag och dato."

Jag instämde i hans åsigt, ehuru med någon afprutning.
"Vi hafva dock," genmälte jag, "en njugg natur, en massa
"af sten, så stor, att vi dermed kunna stena ihjel hela
universum. På den otacksamma jorden falla lika många
drop-"par från mödans panna, som från skyarnes. Långa, kalla
"otrefliga vårar, sköna, men korta somrar, der allt
brådstör-tar. Mera rikedom af naturens hand, — och folket skulle
"i allmänhet vara lifligare, mera poetiskt och lätt. Hvad det
"onda beträffar, som min herre uppräknat, såsom tillhörande
"andra länder, så kan det visst vara sannt. Jag önskar
intet bättre fädernesland, än det jag har, och älskar det af
"allt mitt hjerta."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/3/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free