Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■241
detsamma kom hans reskamrat, hvilken jag igenkände för en
bekant. — "Hvart erna herrarne sig, om jag får fråga?"
— "Vi äro stadde på en utländsk resa, först till Paris och sedan
till Rom." — Nu förstod jag, hvarföre källaren i hast blifvit
så snuskig, slängkappan fått rödt foder, syrtuten Sibiriska
lammskin och sjöskumspiporna hängde som tvenne blåsbälgar
ur de öppnade mungiporna. Man tillbjöd mig en plats på
kuskbocken bredvid betjentgossen, dock till höger. Jag tackade,
med tillkännagifvande, att jag alltid undflytt ärans höjder;
för öfrigt färdades jag helre i schäs, emedan dylika åkdon,
med sina två ben, äro mera menskliga än de med fyra.
Klockan slog nu half sju i tornet; Charlotte var sysselsatt
med sina höga resande; jag fick mig ändteligen en hare, som
slängdes till mig; de tvenne stöfvarne, min knif och gaffel,
gjorde derpå genast sin jagt. Måltiden var snart fullbordad;
jag sköt stolen undan, steg upp, betalade, tog min piska,
steg upp i åkdonet, spottade i stall väggen, gäspade,
snusade, nös, for ut genom porten och suckade: "Här var
intet äfventyr att finna; nu har jag ställt mig rätt väl med läsaren!"
När man gör kalas börjar man alltid med att sopa och
skura golfven, damma väggar, stolar och speglar, sätta
blommor i glasen, löf i spislarne, strö granris på golfvet; så vill
också jag göra, innan jag börjar min lofvade berättelse, ehuru
kalaset blir ganska måttligt.
Jag förutsänder alltså en liten naturbeskrifning. Någon
stor spegel har jag ej att erbjuda. Till venster ser man dock
en sjö, för långt aflägsen, att någon af oss kan skåda sig
deri; men den fåfänga solen, som hela dagen blott speglar
sig, ser jag med sitt anlete blicka ned på den lugna ytan.
Stolar med gröna öfverdrag äga vi öfverallt i dessa kullar
och små höjder. Det stora matbordet saknas ej heller: en
lång sträcka af åkrar, hvarpå Ceres framsatt sina brödkorgar;
stekar finna vi på ängarne, och längre bort i en hage till
och med lamm- och kanske harstek; eller om det behagas
Dahlgrens Saml. Arb. III. IG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
