Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
hade aldrig gjort denna resa sjövägen, och det var verkligen
med en viss hemsk känsla som han satte foten på ett
ångfartyg. Innan afresan lät han inpacka för sin räkning
följande: 1:o Alla årgångarne af Argus; 2;o Sveriges grundlag
och 3:o Den Svenska lagboken samt åtskilligt annat, som
der-. med kunde stå i sammanhang; "ty," sade han, "man måste
förskansa sig med alla möjliga balkar och hjelpredor, när
frågan är att skaffa rättvisan gehör, hvilken i vårt land,
tyvärr! sättes å sido för konsiderationer, upprätthållandet af
lumpna auktoriteters anseende, med mera dylikt. Men jag
skall, ta mig tusan, lära dem, hvad det vill säga att handla
godtyckligt." Och när vagnen framkörde: "se så, Julius, sätt
dig upp! Herr Bosander, flinkt med er på kuskbocken, nu fara
vi i guds namn. Adieu, min grefvinna! se väl efter hus och
hem. Jag hoppas snart vara tillbaka. Herr inspektor, haf
öga på rågen der på höjderna; kärrängen får ej slås förrän
jag återkommer! Med drängen hemskickar jag rödfärgen och
dyfvelstrecket; hagen skall inhägnas innan veckans slut. Är
min tobakspipa med? Ja så, Julius har henne. Herr
inspektor! de sakramenska svinen; gå de icke der igen i
kornåkern. Gärdesgården skall lagas ned vid ena hörnet, och
ett ok påsättas fargalten, att han ej flöjer. Farväl med er!
Hollah! hvem låter upp grinden ner vid gärdet? Se så, i Guds
namn, så äro vi då på vägen." — Efter en knapp timma var
man i Westerås. Sakerna nedburos på fartyget, och under
det skönaste väder begaf man sig ut på den lugna
vattenspegeln, hvarvid grefven synnerligast fann sin förnöjelse iden
rasktpåskjutande farten, äfvensom i den förträffliga beqvämligheten
att kunna gå, stå, sitta och handtera sig, som man behagade.
I början utgjorde, som vanligt, åskådandet af stränderna,
den försvinnande staden och naturskönheterna, den
hufvudsakliga sysselsättningen; samtalen voro korta och stympade.
Den ena lekte fremmande med den andra. Då det ena
partiet begaf sig ner att frukostera, sysselsatte sig ett annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
