Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
kragen föll utbredd öfver syrtuten. Messingsspännena i
underkläderna hade för några dagar sedan blifvit skurade med
ättika och krita. Med den gråa hatten på hufvudet och en blå—
rutig näsduk i fickan, tågade han af, efter att dock förut
hafva bläddrat i Sjögrens grammatika och kolloqvien, för att
påminna sig ett och annat. Hjertat klappade oroligt i bröstet.
Ankommen till rektorns port, snöt han sig och gick långsamt
uppför trapporna. Darrande frågade han en piga, som mötte
honom med en sopqvast, hvar rektorn bodde; hon pekade på
en dörr och sprang ned. Nahum stod nu der med beklämdt
mod. Han såg på sina skor, och rörde, efter mycket
betänkande, på nyckeln. Dörren sprang upp. Han inträdde; men
ingen menniska var synlig. Stum och rådvill, huruvida han
skulle våga sig från dörren, tordes han knapt andas. Att
han gått rätt, det såg han; ty han blef varse flera bokhyllor
och kände tobaksrök. Huru länge han der kommit att stå,
veta vi icke, om ej den nyssnämnde pigan åter inkommit och
öppnat en dörr midt emot. En något bleklagd, men vördig
man, med kalott och gråa hår, trädde ut och frågade: "Hvad
vill du min gosse?" — Nahum, skälfvande och försagd,
framstammade efter en bugning: "jag skulle anmäla mig till
examen." — Rektorn såg honom skarpt i ansigtet, frågade efter
hans hem, hans föräldrar, om kyrkoherden i socknen, hvad
han läst, m. m.; på hvilket allt Nahum, icke utan en
fortfarande rädsla, afgaf nödiga svar. Nu framtogs kolloqvien,
no-vum testamentum och efter några styckens explicering och
resolution, samt några frågor i kathekesen och bibliska historien,
förklarade examinatorn, att Nahum läst rätt beskedligt; men
vore nog ung och kanske äfven allt för litet underbygd, för
att komma i någon högre klass än den andra. Nahum
ihåg-kom nu först, att han från prosten i socknen hade ett
rekom-mendationsbref, och efter något letande i fickorna aflemnade
han det. Rektorns ansigte ljusnade, brefvet var från en
gammal ungdomsvän, och gossen omtalades der såsom mycket
se-dig och flitig. Prosten hade sjelf undervisat honom i Latin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
