Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
fram och satte sig å ömse sidor om gången midt för
predikstolen. Nahum kom att få sin plats midt emot predikanten.
En något fetlagd man med runda kindben och silfvergrått hår
uppträdde, och höjde sin starka, imponerande basstämma. Det
var just Mikaölsmesso-dagen, hvars evangelium handlar om
den största i himmelriket. Han talade om det olika sättet att
bedöma storhet. "De väldige och rike äro ofta stora på
jorden; men icke alltid i himmelen. Der står barnet, som äger
ingen rang, intet guld, knappast något namn, och är
närmare fadershjertat, än de som äro fullvuxne och kalla sig store,
fullvuxna icke i dygd men i last, stora icke på ödmjukhet men
på högmod. Barnet vet ännu intet ondt, anar intet ondt,
tänker intet ondt. Huru väl, om de äldre kunde förglömma det
gudlösa de lärt, för att lära sig det goda de vänt sig ifrån.
Våren derföre," tillade han, "rena och oskyldiga såsom barn."—
Härvid öfvergick han till det himmelska att vara såsom ett
barn, förmanade de fallna att vända om och blicka tillbaka
på sin barndoms förlorade Edén, vända om från tviflet till
sin bandoms tro, från verldskärleken till den första
oskuldsfulla. Ilan tecknade vådan, visade afgrunden, men också
räddningen ofvanifrån: den utsträckta fadershanden. Nu
öfvergick han till de unga, förmanade dem att förvara sina
hjertan. Han framstälde de tvenne förförarne, vår inre svaghet,
vårt vacklande mellan godt och ondt, och de yttre
frestelserna, andras förledande exempel. Hans blick blef härvid
eldigare, hans stämma högtidligare. "Äfven du skall en dag
vandra ut ur fädernehvddan, taga farväl af alla dessa dina
sköna barndomsfält, som bestrålades af en så klar himmel,
och kring hvilka så herrliga drömmar sväfvade. Slut dem för
sista gången i din famn. Tryck dem ömt till ditt bröst.
Andra föremål komma dig snart till mötes, som kräfva hela
din uppmärksamhet. Du fortskvndar, med tårbestänkta kinder,
fram på den föresatta vägen. De fordna föremålen försvinna
i ett fjerran. Du befinner dig liksom i en ny verld, en ny
omgifning. Fädernerösterna äro tystnade. Då träda andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
