Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
08
Efter begåendet delade vi oss åter i tvenne flockar och
knäföllo, anda till dess allt var slutadt, vid altaret, då vi pä
samma satt återgingo till våra platser. Vår gumma syntes
icke till. Hon hade skyndat hem för att tillaga den lilla
mid-dagsanrattningen, efterse att allt var städadt och i ordning,
färska löfqvistar satte i spiseln, i fönsterhakarne, kring
väggarne och dörrposterna, samt löf utströdt på golfvet, ja ända
ut i förstun och på trappan. Narcissor och tulpaner
förhöjde ännu mer den enkla prydnaden. —. Hur dubbelt skön
förekom ej nu, vid utgåendet från kyrkan, naturen och den
späda sommaren! Solen kastade sina varma strålar ej blott in
i våra fridsblickande ögon, utan äfven i djupet af våra
hjertan, hvilka fiterglänste, som kallspeglar, lugna och klara. Blott
en bild, och den allena, såg sig deri, med sin oförgängliga
frukt och sina lummiga grenar: lifvets och korsets träd.
Rörde sig ett löje på lappen, så var det en majfläkt, en
pingstmorgon öfver rosor, en fridsam backs lena krusning kring
strandens blomster. Man ville älska, man ville omfamna allt.
En gemensam frid genomtonade hvarje bröst. — Nu anlände
man till sitt hem. Den hedervärda gamla mottog oss på
tröskeln, och införde oss i sin lilla sal. "I dag, sade hon,
skall ni spisa med mig, visserligen på husmanskost; men
välment." Den första filbunken på året primade mellan
majblommor vid ena ändan af bordet och en rökt skinka vid den
andra; "emedan, som gumman sade, jag i morse hörde göken,
och derföre kan man utan fara äta spicket." En försvarlig
kalfstek påminte slutligen, att det fanns mer än två rätter till
i verlden. En af oss måste läsa högt till bords, och gumman
lade före rätt rundeligt samt till och med trugade. Det
erbjudna, men försmådda morgonkaffet förvandlades nu till trak—’
tamente för eftermiddagen, hvarefter man skyndade till kyrkan
för att bivista aftonsången.
Om qvällen företog man sig arm i arm en spatsergång
i det gröna; ty man ville undvika kamraters stojande buller
och lekar. Naturen nedblickade från fästet lika mild. De o-*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
