Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
men och anmärkningar. Jag vill alltså, af ren vänskap och
medlidande, lemna eder del af några, i öfvertygelse att ni har
det vettet och anständigheten att för framtiden draga nytta af
dem. Några klaga deröfver, att det är för mycket snus i
pjesen och för litet tobaksrök, intet thévatten och allsingen
som tuggar pikanel. Andra förtreta sig öfver att all militär
saknas, hvarförutan intet agreabelt sällskap är att påräkna.
Dessutom är der ingen enda bal, ingen gång vira, intet
spektakel, ingen eldsvåda, ingen som vill dö, intet barnsöl, intet
skott, ej en gång på en tätting. En och annan dam vill
nödvändigt ha in en förförare eller en bof, hvilken rasar och far
fram likt en vild Turk. Min egen hushållerska har äfven gjort
sitt lilla till i följande, som jag finner, ganska rigtiga och fina
anmärkning. Ni låter er enögda gumma stå och baka
pannkakor. Detta, säger hon, låter sig icke tänkas, när man är
enögd. Man måste då mot kolelden beständigt vända’ en och
samma sida, hvaraf följden blir, att man, inom natt och år,
blir som månen, svart och förkolnad på den ena samt ljus och
mensklig på den andra halfvan af kroppen.
En af mina kusiner, en sjutton års flicka, frågar, om det
verkligen blir något parti af, i annat fall beklagar hon sig,
att hafva blifvit narrad till att läsa en roman, den första i
hennes lifstid, der ingen kärlek förverkligats. Och jag
tillägger, visserligen såg man den beskedlige Lafontaine på sin tid
låta de älskande hjertan gå och pjolra hela 100 ja 200
sidorna, innan någon kärleksförklaring kom till stånd, och
kanske tjugufem innan första salfvan gafs, det vill säga första
kyssen; men när de älskande väl kommit fram i elden, så
skonade han dem icke, utan lät det tillgå helt lusteliga. Ni
åter tyckes vilja, som ordspråket säger, spara ert krut för
döda kråkor, det vill säga, tills personerna aflidit, och då
saligen låta kopulera dem.
Ni synes dessutom icke vara någon
fruntimmers-kännare. Hur kan ni begära, att en bildad dam skall stå ut med
att läsa en bok, der föga eller allsintet af hennes kön vidrö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>