Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r270
historiska kunskap sin begynnelse med 4793, då han ingick i
tjenst vid landskansliet. Med den gamla damen förhöll det
sig tvertom. När hon fördenskull (för att anföra ett
exempel), nämde namnet Olof von Dalin, med tillagg: "ni kände
väl honom?" blef svaret: "å jo, joho, han dog såsom
magasinsförvaltare i Wadstena; somlige hafva påstått, att han
druckit ihjel sig." — Ville åter kronofogden lysa med sina
kunskaper, så hakade det på samma sätt fast. När han började
svänga omkring med revolutionen 1809 och det påföljande
årets rysliga mordscener, var ledtråden fallen gumman ur
händerna, och hon kom in på säkerhetsakten, eller ock påstod
hon envist, att kronofogden förblandade saken, och syftade på
72 års revolution.
Men, hvad ser jag? hvad hör jag? hvad känner jag?
En stor liggare, fyld med akta muskat, frambäres på bordet
under trumpetskall af socknens klockare, stående på terrassen
utanför fönstren. Han understödes af tvenne andra rödfnasiga
figurer. Nu börjas ett jemnt och val underhållet
pokuleran-de. Verkeligen har icke den vackra frun fått bättre färg på
kinderna. Men hvarföre är det ena kindbenet rödare? Är
det derföre, att hon har det vändt åt fändrik C., med hvilken
hon valsade på balen? — Brukspatronen synes vara i sitt
rätta element. Han nickar och trycker. — "Hade vi ej den äran
att äga landshöfdingen här, skulle jag föreslå, att vi aftoge
rockarne, här är så förbåldt varmt." — "Jag ber ödmjukast,
mine herrar," svarade denne, "våren ogenerade; men vi måste
dock göra något afseende på damerna." — "Ah! min är snart
utaf," sade ryttmästarens fru, småskrattande, och kastade sin
lätta schawl bakom sig på stolen. —■ "Jag skulle tro att
vördnaden bjuder," genmälte sekreteraren. — "Jag
förstår," inföll brukspatronen, "och derföre behålla vi
plaggen på."
"Men, min herr författare, vid ett så stort kalas, huru kan
ni glömma att för oss fruntimmer något orda om rätterna!" — Mina
nådiga! jag var ju icke sjelf med. Jag har det blott ryktes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
