Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r273
kra fruns flors-schawlet. Majorskan försöker att åstadkomma
smällar med ett syrenblad, hvilket hon lägger öfver öppningen
af den tillknutna handen. Solstrålarne spela på brädden af
bålen; i ]öfven svärmar en myggdans. Hur prägtigt utbreder
sig icke aftonrodnan! Ett oändligt haf af stilla njutning och
vällust. — "Nej!" sade brukspatronen och skrek till, så att
den lilla frun spratt högt upp, "nejl det här passar sig ej i
stycket. Ett glas, mina herrar, och jag sjunger: Se solen
hur prägtigt och skönt hon går ner, etc., och,
vändande sig till den förskrämda frun: "ni, min nådiga,
understöder mig."
Af allt detta torde läsaren kunna inse, att han påträffat
lefnadslustigt folk. Sent på natten afreste de fremmande.
Officerarne qvarstadnade. Den ena glada dagen räckte den
andra handen. Man fiskade, man jagade, man tömde sitt
gla9 och dermed väl. Godt bord, goda viner, förnöjsamma
ansigten, se der brukspatronens lif. Hos honom fick man
tillbringa tiden hur man ville, blott man ägde ett lustigt lynne.
Sjelf var han fullproppad med små anekdoter och infall ^ var
påhittig, icke snart knäckt, men blef han det, så var han
ohjelplig.
Hemma gick majoren, som, sit venia verbo, en äggsjuk
höna; väl två gånger om dagen hade han bud med
dagsver-kare eller forbönder till officerarne med förfrågan: "komma ej
herrarne i morgon, majoren väntar?" — "Veckan ut här först,"
blef svaret. —■ "O! jag rädes, jag får igen min gastriska
feber," suckade ett genljud sex fjerdingsväg derifrån.
Om jag ej fruktade, att min roman skulle komma att
draga allt för långt ut på tiden, del vill säga, icke utkomma till
jul, så hade jag i detta ögonblick något rätt roligt att
berätta om ryttmästaren, Men jag får väl lof, att låta det gå mig
ur händerna. Läsaren må emellertid föreställa sig något, som verkar
ungefär detsamma, jag menar skralt.
Dahlgrens Saml. Arb. IV. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
