- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
278

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r878

något spelmatt, började nu förspörja, att han också verkligen
var hungrig.

Smaklig måltid, mitt herrskap! Vi gå under tiden, att
saga några ord om herrar fändrikarne, hvilket lyder som
föl-jer.

De voro alla tre vackra karlar, om jag skall sätta tro
till den charmanta fruns yttrande, då hon första gången såg
dem på balen. C. tycktes likväl taga högra handen af de
andra. Han var väl växt, hade en Grekisk näsa, hög panna,
kring hvilken lockarne behagligt smögo sig, och en fyllig,
klingande röst. Deras lynnen voro annars temligen lika.

Men jag måste afbryta. Det är förskräckligt hvad den
ena ideen hopar sig på den andra. Just nu flög en plåtsedel
in i mitt hufvud, och vill ej derur, oaktadt jag en hel timma
skakat på nacken, så att jag fått hufvudvärk. Det är
förunderligt, hvilken ofantlig skiljaktig verkan en plåt och en
tjugufyra skilling kunna hvar för sig hafva på lika föremål. Men
jag måste gå ab ovo, h. e. till begynnelsen af historien.

Om läsaren erinrar sig, så har jag nämnt att majoren
hade två söner; båda hoppfulla ungdomar och gymnasister. De
kunde sålunda, utan att taga felt, bestämdt skilja mellan
hjer-ter och ruter. Ej nog härmed: de förstodo äfven att draga
sin spader. Det är icke alla gymnasier, hvarest man
åtnjuter slik grundelig undervisning i humaniora. När officerarne
började bli tröttkörda vid spelbordet, vidtogo sönerna! Slutligen
framfördes raffellådan. Man spelade med omvexlande lycka.
Fändrik C. hvilken hade något helt annat i sinnet, upptog,
för att få en ända på leken, en så kallad målare. I tre
minuter stod han, lik en trotsande Goliath, vid lådan, och
ingen dristade besvara utmaningen. — "Kör!" ropade ändteligen
den yngre pojken med en åtbörd, hvilken skulle säga så
mycket som: jag dräper dig. Tärningarne rullade kring, stadnade
och uppblickade på den oförvägne med surmulne ögon. Han
hade tappat. — "Får jag låna af pappa," tillade sonen med
tämmeligen god hållning, "en banko tia, vi få i morgon upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free