Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaknar, Cupido tar henne i sina armar och
uppstiger i rymden. Alla foglarne i skogen tro
detl vara dager, och börja att qvittra, Döden
sjunker ned i jorden, Mollberg sträcker
armarna mot höjden, på fältet framkommer
Elfdrottningen med sina Tärnor __ Bingbing,
Silfverskir, Blomsterdoft och Snöhvit.
Elfvorna.
Hohu! Hohu! Tillilu!
En Tupp vid Hagalund.
Kukeliku!
Elfdrottningen.
Nu Ulla försvunnit ifrån dessa marker,
Dess dödliga lefnad på jorden har lyktat
Till skönare nejder och himmelska parker
I famnen af Kärleken hädan hon flygtat.
Ej mera vårt öga den hulda skall röja
Bland susand« lönnar och spridda jasminer;
Ej mer med sin sång hon Vår dans skall för*
dröja,
Tills månen går neder och morgonen skinet.
Nu är hon försvunnen. Mitt öga det gråter:
När kommer å nyo uti dessa lunder
En tärna så skön och förtjusande åter?
Hon var för vårt öga det skönaste under.
Ack ja! hon var så skön,
Som svanen uppå sjön,
Som aftonstrålen uppå snön.’
Nu icke mer
Man henne ser.
Nu alla systrar klaga må:
Ej sådan skönhet mer vi återfå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
