Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kynde skapa sig till en synlig gestalt, kan«
ske iklädde den sig en blommas eller tog
den formen af den skönaste fjäril.
Du ser dig åt sidan, och plockar på
•.ett blad, hvarpå en tynande lysmask hän« .
ger. Han kan ej lysa. Stjernorna slockna
i solens närvaro. Dir ser pi en blomma och
småler och räcker åt henne handen. Ack!
kunde hon röra sig, kunde hon förstå dig,
bugande skulle hon då nalkas *din glans,
öfvergifva vattnets andar, den språksamma
vassen, alla sina systrar och den smickrande
böljans spegel, för att få vid din barm ännu
en gång andas, höra, huru en Engels hjerta
slår, luta sig med tårar till ditt bröst, se
ännu en gång på dig, sucka och dö. Blida,
himmelska flicka! ännu en stund förunnar
du mig att betrakta dig. Din mun är lik
törnrosens halföppnade knopp: hur rund,
hur täck, hur behaglig, hur röd! Hvarföre
kan du ej kyssa dina egna purpurläppar,
för att få i en brinnande kyss tyda för dig
sjelf din egen salighet i denna stund! Din
mun liknar ett rödt morgonskimmer, som
sväfvar öfver en fad af hvita sippor. Tyst
och stilla står du der. Du behöfver icke
tala. Du är som sjelfva naturen. Hon ta*
lar äfven då, när intet ljud framgår ur hen*
nes bröst; Dina runda, välbildade, snöhvita
armar tikna ett famnande månsken, hvilket
vinkar och lockat,’ hVatfVer sig saktå, san*
ker och höjer sig mellan skuggorna. Nu
sjunker solen i böljan, lik en glimmande
fröjdetår. Har din åsyn lockat henne, att
så tidigt skynda sin kos? Hon bortkastar
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
