Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 58 —
t
SS lå’g han mine Broder, då det hände
sig, att ett, tu, tre,
s
Kom den fagra skogens Gudinna
Med sina tärnor hit . ner ,
Att, liksom vi, låta tiden förrinna,
Här i det gröna , der törnrosen ler.
Dä iick hon skåda den langa man,
Hur han i gräset snarkande låg,
Med benen kors om hvarann,
Och lät som en’ skorratide säg.
En hungrig korp på hans fot
Nickade kring sig, så kolsvart som sot.
Tillbaka hon steg,.
När Lunkentus9 öga, det ena, uppbleg.
"Hu! jag blir rädd !"
Skrek skogsgudinnans tärna, och häpen hon
lade
Florshatten neder på renmossans bädd.
"Tok lilla!" Skogsgudinnan sade:
"Ser du, han sofver ju än!
"Har du då glömt, kåra vän,
"Att du är lätt, som en ilatide hind?
"Vingar vi bära, som flygande vind.
Blifven ej rädda, I skogstärnot små!
"Låtom oss gå,
"Fö? att beskåda den sofvande karl.
"Kors! bur han anden med pustande drar!
"Kors! hvilken hisklig barbar!
"Hjertat det hörs som en salsklocka gå.___
"Varen ej rädda: se så! stigen på,
"Tyst, tyst, uppå tå!”
De framstego, runkade på sina små buf*
vuden och betraktade den långa mannen. Då
tilldrog det sig, att
En ekorre, följande med som passopp,
Hoppade neder och hoppade opp,
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
