Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgnarne börja gi i en nattmössa af toc*
ken, och aftonens pustar ära icke mer lif*
vets utan dödens. Vät målar ännu solen sitt
gull på qvällens skyar, men dess mattade
stråle förmår ej återskänka det fordna beha*
get åt de gulnade landarne, hvilka lika vi«
ra gamla, multnande stater, börja fälla sina
bjertblad, kronor och grenar, till dess stam*
marne sti kala , ocb frosten eller höstmasken
derpå ritar sina’ fläckiga grafskrifter.
Med en sorglig kanSla tager man alltid
afsked af det vackica och ljufva, äfven om
det kommande bådar någon ersättning. Alla
dessa sommarens rosor hafva vr visserligen
ännu qvar, men i böskullarnes herbarier!
alla dessa röda och gyllene klot på frukt*
träden äga vi ännu i behåll, men på våra
deserttallrikar och i våra frukttunnor. Vi
trampa på en känslolös jord, som prunkar
med sin mylla, sin lera och mergel; men
ej mer med någfa lefvande ting. Vi höra
vissérligen ljud, men endast höStvindames
likpsalmer öfver fälten: och sedan solen allt
mer aflägsnat sin välgörande verkan, hat
månen börjat sina sympathicurer. Det har
ofta blifvit yttradt, ått årstiderne mycket
likna det menskliga lifvet. Åfven vi äga
vår sommar, då allt blommar. Från bjertat
utflöda friska och lefvande strömmar:
låp-parne biifva cora t Ibankar, hvaremot, vågor
af vänskapens och kärlekens kyssar hvälfva
sig, och en beständig näktergal sjunger
inom bröstets hvalf. Man står som ett
fruktträd i den öppna naturen, och leker med
sommarvindarne, och: utsträcker i rymden
sina med blomsterguirlander behängda ar*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
