Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det rinner vikingablod i deras ådror. Men detta
gör äfven att de äro synnerligen duktiga, ehuru
våg-halsade sjömän och att de — på det hela taget —
utgöra Frankrikes kraftigaste befolkning.
Hvad som nu förde mig tillsammans med Jean
Rio-let var lusten att närmare lära känna de
normandiska fiskarnes lifjDch den kärlek, jag alltil hyst till
hafvet.
Så kom jag att om morgnarna, medan jag väntade
på frukosttimmen, drifva längs kajerna, göra mina
iakttagelser angående bästa sättet att lappa ett segel
eller dikta och tjära en båt, slå mig i språk med
fiskarhustrurna i de hvita bomullsmössorna och så
småningom förvärfva mig en hel liten umgängeskrets bland
folket där nere vid Touquesflodens strand.
Till denna umgängeskrets hörde äfven min vän Jean
Riolet.
Vi blef vo goda vänner från första ögonblicket
och redan på långt håll sände han mig ett fryntligt
»bonjour, monsieur!» på äkta sjungande
Calvadosdia-lekt.
Så en vacker dag sporde han mig utan vidare, om
jag inte hade lust att gå till segels.
»Gå till segels?»
»Ja visst, göra en liten tur med mig en natt. Vi ha
vackert väder, och det ska göra er godt, herre, att få
andas ren och oförfalskad hafsluft.»
»Ni skulle verkligen vilja ta en landtkrabba med
som barlast?»
*Ouid*!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
