Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en plats så stor, att den gamle
som lifdömd hölls i förvar.
Till blods han slet sina naglar —
han höll sig vid utsprång fast —
förbi såg han spillror drifva —
ett roder, en kapad mast.
O, kunde han blott dem hinna!. . .
men genast vid mast och tåg
han drunknandes svällda fingrar
krampaktigt bundna såg.
I böljornas gröna skimmer
där lyste det krppp vid kropp,
och bleka hufvuden döko
ur fräsande bränning opp.
Och alla de dödas munnar
hans namn de ropade ut —
det ljöd öfver hafvets åska,
det skar genom stormens tjut.
Men fram genom mörka rymden
en blekgrön skugga sköt fart —
då stelnade svall och bränning
till is omkring klippan snart.
Och dödens mäktiga fågel,
som stum liksom grafven är,
sitt kylande vingpar bredde
kring syndarn på västerskär.
När vintermorgonen bräckte,
af folket han sågs från land.
Till is förvandlad han sträckte
mot himlen sin knutna hand.
1898.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>