Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag kysser grodans spräckliga skinn
och hviskar: min är du, min — ja, min!
Häxeri eller verklighet —
hvilket det är, ej rätt jag vet!
I mina armar håller jag en kvinna,
bedårande till form, till hy, till hår.
Jag kysser rosor, och jag andas vår,
när emot hennes mina läppar brinna.
Tag alla världens fröjder och dem gjut
i gyllene pokal och drick den ut,
den töm uti ett enda drag —
du njöte tiond’delen ej som jag!
I dessa ögons djup jag drunkna vill
och hviska skälfvande: dig hör jag till,
du, mina drömmars okända gudinna —
du som från groda i ett nu blef kvinna...
Och lutan hon tar i sin hvita hand
och binder min tanke i toners band:
Vill skönhet du fånga och njutning få —
var modig då!
Vill lyckan du vinna, så våga ett språng —
hon nås en gång!
Vill vishet du lära, vill stark du stå —
försaka då!
Morgonsolen in i skogen strömmar
och förjagar nattens alla drömmar.
Men i gräset, där jag legat har,
liten groda ännu glömt sig kvar.
I de gyllne ögon ser jag in —
så, farväl då, sängkamraten min!
1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
