Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
salongernas dödande tidsfördrif
skola känslorna bort ur ditt hjärta skölja.
Du skall glömma de mörka granarnes sus
och stjärnornas spegling i drömtysta viken,
där andlös du valsar i kronornas ljus
med pulsar, som slå i takt med musiken.
Farväl... nej, ännu en enda kyss —
ett famntag, det allra sista!
Ditt hufvud lägg mot mitt hjärta — lyss!
du hör det är färdigt att brista.
1895.
Bn kvinna.
Då du har mistat lefnadsmod och hopp,
låt nya världar stå ur glaset opp.
Det ljufva giftet alla sorger söfver,
och du att minnas längre ej behöfver.
Så har jag ofta känt och ofta tänkt,
när gamla minnen för mitt öga blänkt —
de ljusa minnen, hvilka ej försvinna,
men under mörka stunder klarast brinna.
En gång i världen ägde äfven jag
den starka tro, som ger åt lifvet dag,
men nu i spillror är den sönderbruten —
för lifvets paradis är rigeln skjuten.
Det finns ej ord, som öppnar denna dörr —
jag ej behöfde klappa på den förr —
ty den sprang upp för ynglingen allenast
och fast ej myndig var jag konung genast —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
