Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eld i ögat, blod i kinden,
fyllda glas med spanska viner,
och, när deras guldglans skiner,
att strö sånger ut för vinden
och få älska natt och lågor, —
det jag åtrår från den stunden
jag förtrollad blef och bunden
af ditt ögas stumma frågor.
Svarta ögon skall det vara,
fyllig barm och smidig midja,
växt för öfrigt som en vidja,
född vid älfvens böljor klara!
1883.
Tidig höst.
Ren gul af frosten skogen står —
den glänste nyss af dagg och sol,
när mellan hagtornshvita snår
jag vandrade och göken gol.
Då blomstersnö ock häggen bar,
konvaljen slösade sin doft,
och himlen, genomskinligt klar,
gaf vårens glans åt jordens stoft.
Och nu jag på ett slagfält går,
där svampen lyser, giftigt röd,
och liklukt upp ur mullen slår,
där sommam ligger blek och död.
Förbi — förbi! Så hviner vind,
som genom vissna grenar drar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
