Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två.
All lifvets härlighet,
forsande varmt i blodets strömmar,
skapande nattens ljufvaste drömmar,
sammanträngdt i ett enda nu
skälfver i orden: du — o, du!
Leende blick, och mun mot mun —
ingen, den stoltaste herre vorden,
ingen, som famnat makt här på jorden,
ingen har lefvat så rikt ändå
som i svärmande stunder
lyckliga två.
Caesarers välden och Rothschilds guld —
allt må som aska i rymden svinna,
blott törstande läppar hvarandra finna,
brinna mot hennes, som plåna ut
årens sorg i en ljuf minut.
Kärlek, stundens härliga barn,
du paradiset kan återskänka,
sol och vår öfver lifvet stänka —
nattens mantel, den dunkelblå,
sveper du skyddande kring
de två.
Vaggande våg och susande säf,
spelen sakta, när månljuset strömmar
trollmusiken till älskandes drömmar!
Natten af gnistrande stjärnor står full,
lyckan spirar ur svartaste mull...
1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
