- Project Runeberg -  Valda dikter 1882-1899 / Del 2 /
110

(1908-11) [MARC] Author: Daniel Fallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Di, min gosse, kan du somna tryggt
efter dagens tunga vedermöda:
in i hemmet, som din flit har byggt,
skall välsignelse med solen flöda...

1895.

Och rosor blomma ...

Nog har du ofta mött en utsträckt hand,
en mager, skälfvande, från nödens land;
du stannat, tagit gifmildt upp en slant
och lämnat så barmhärtighet kontant.

Och väl du gjorde. Men det finns ändå
ett mera ädelt sätt att gifva på —
stig ned, stig ned, där nöd och armod rår,
och forska, forska i de skumma vrår!

Där finns så mycket, mera än du tror,
som, godt i grunden, höljdt i trasor gror,
då det du finner, gif det skydd och huld,
och rosor blomma kring det snöda guld.

Och rosor blomma... Guldet syndat nog:
i blod och tårar sin tribut det tog.

Må det till bot gå ut bland sorg och nöd:
åt frusna hjärtan sol, åt hungern bröd!

1888.

För evigt...

”Bygg mig en borg, som sina tinnar sträcker
så högt, att alpen blir en dvärg därvid —
bygg den så fast, att ingen kula bräcker
de starka murar, som till evig tid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfvd8299/2/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free