Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väl aldrig fullkomligt. Följderna af detta sår och af det han fått
vid Goudelour yppade Sig mer än en gång under hans återstående
lif; han fick flera, mycket svåra bröstsjukdomar, bland hvilka en
tvang honom till fullkomlig tystnad under nära tvenne år.
Peyron hade medfört en fältskär, som han lemnat ett stycke
från platsen och hvilken efter striden ,kom fram och fann hans
kropp utan lif. Medan han undersökte den, kom kavallerivakten
öfver, tog liket och bemäktigade sig grefve Schwerin, som,
främling i Paris, ej visste huru han skulle draga sig ur förlägenheten.
Han fördes till staden, där undersökning om saken genast
börjades. Parlamentet förfor alltid strängt vid slika tillfällen, och La
Marek var således Utsatt för svåra efterspaningar. Vicomte af
Noailles skyndade‘sig till Versailles och berättade för grefven af
Artois (kungens broder) allt. Denne befallde genast att man skulle
föra La Marek till hans egna rum i Tempeltornet; detta var ännu
en fristadsort, där parlamentet ej kunde utöfva sin domsrätt. Men
chirurgen satte sig emot att man bortförde den sårade, förklarande,
det han skulle duka under, om man blott ömsade säng. Noailles
berättade också händelsen för drottningen och hon talte vid
konungen, som strax gaf befallning till baron de Breteuil,
polisministern, att taga nödiga mått och steg för La Mareks säkerhet.
Breteuil lät uppsätta ett besigtnings-protokoll af polisens fältskär,
hvilken, efter likets undersökande, förklarade, att Peyron hade
blif-vit träffad af ett slaganfall. Denna förklaring gjorde slut på
parlamentets efterspaningar.
Då sinnena vid denna tidpunkt uti Paris och på hofvet icke
voro upptagne af stora tilldragelser, så blef allt, som något litet
afstack från händelsernas vanliga gång, genast föremål för allas
samtal och gaf allmänna nyfikenheten näring. Detta envig gjorde
sålunda stort väsen af sig, och gref la Marek mottog från hofvet
och staden talrika bevis på deltagande, som intygade, att man
uppskattade hans ädla egenskaper. När han åter visade sig på
hofvet, sade konungen honom ej ett ord rörande duellen, som var
ett brott mot lagarne; men drottningen och prinsarne uttryckte
för honom med välvilja den oro de erfarit för hans räkning.
Vid sin återkomst från Indien hade La Marek blifvit
behandlad med utmärkelse bland officerarne af sin grad: han var då
öf-verste (brigadier); hans regemente, såsom sagdt, vardt framstäldt
till mönster: det fanns intet regemente i hären som var det
öf-verlägset. Han blef snart Marechal de Camp (Divisions-general)
och Inspecteur-General vid infanteriet. Sedan utnämndes han till
medlem af committéen, som ned sattes för att utarbeta författning
om denna armées öfning och rörelser och hade största inflytande
på författningens uppsättning; men hvad som låter tro att den
var god är, att hon bibehållits till stor del, till och med efter
krigen under revolutionen och kejsaredömet. Dessutom mönstrade
La Marek några och tjugu franska regeraenter, och, oaktadt sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
