Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På krigsfolk fanns föröfrigt i Sverige ingen brist:
ett större antal än någonsin var uppstäldt; oberäknad den
finska utgjorde svenska arméen öfver 80,000 man
stridbare, hvaraf 30,000 landtvärnister, mindre väl utrustade
och* öfvade. För det fattiga landet föll det sig visserligen
svårt att hastigt anskaffa alla förnödenheter åt denna
stora härmassa, då förråderne voro klent försedda eller
tomma. Men också visade sig en oförklarlig brist på nit
och ordning hos dem som skulle besörja hithörande, och
enskildtes bemödanden och ifver bröts och afsvalnade mot
de hinder af en småaktig formalism, den man under stil—
lare, vanligare tider, på mångfaldiga håll, hade åt sig
tillkonstlat och hvilken ej utan strängt ansvar, äfven i de
minsta saker, lemnade fria händer för ett åtgörande. Man
hade så vant sig att från högre ort få till och med det
obetydligaste bestämdt och förutsedt, och gränsorne för
hvars och ens verksamhet voro så noga dragne, att man
i nödfallet ej visste huru hjelpa sig, där högsta
styrelsen framstod villrådig, slapp eller obetänkt. När sålunda
de nitfulles försök strandade, eller tillintetgjordes af
oordningen i det stora hela, föll vid motgången en stämning
af nedslagenhet och liknöjd lojhet öfver en hvar: all
sträf-van ansågs fruktlös, frälsning af egen kraft mot de
oräkneliga hindren omöjlig. En i det stora kortsynt och
in-bilsk, i det mindre småaktigt kaxande, ehuru ändå mild
och välmenande, envåldsstyrelse hade så länge fört folket
i ledband, att det nu, när faran påträngde, ej förmådde,
såsom bort, liksom af egen drift, röra sig till större
gemensam kraftansträngning, — fastän det gälde konung
och fosterland, — det som mest plägar uppelda svenska
hjertan. Felet var att, om öfverheten också någon gång
8ågo de likaledes med nöje Sveriges bandel förstöras af franska
kaparne, ja hjelpte därtill. (Portefeuille 4 d. sid. 181.) Deras
alliancer hafva alltid varit af tvetydig, strängt egennyttig art: en
följd af att deras polilitik ledes genom en parti-corporation, som
kommer till väldet och understödjes af de för stunden mägtigaste
intressena, och att dessa få först afses. En framställning om denna
magts förhållande mot Sverige, sedan Carl XILs tider skulle blifva
ett eget, upplysande blad till dess historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
