- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
138

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i en bastmatta och snödrifva blefvo äfven begrafna å kullen vid
cosakvakten.» Af det fina skinnet på händerna och af andra tecken
hade han bemärkt den förre säkert vara officer. Björnstjerna har
rörande detta ämne öfverkommit en v. D:s rapport, hvilken han
anmäler och aftrycker såsom följer:

»Herrar adjutanter hade dessutom tillfälle att roa sig åt den
störtsjö rapporter, som från alla håll anlände. Skrifveriet är,
såsom bekant, i Svenska hären en verklig monomani. Såsom prof
på de besynnerliga papper, hvilka emellanåt ankommo, meddelas
efterföljande. Det karakteriserar författaren, hvars mod på
slagfältet lika mycket egnade sig till beundran, som hans egenheter
utom tjensten till munterhet.

»Raport.»

»Yid förra Cosaque vagten här på hoiden, har, Bönderne
ovetandes, blifvit nedlagt, uti en kista af bräder, på hö, med rent
fint lakan, fint rent lintyg, tvättad och förbunden sårad kropp*
utan strumpor, blott en blå väst på lifvet, med svart väl klippt
hår, röda moustacher och starka pollisoner, — en Rysk officer,
högra ögat tycks varit förloradt från längre tid, vacker, fyllig, stor,
hvit kropp, hvarken svullen eller stinkande, således skuten vid
sista affairen i Sikajocki, hvilken renligt nerlagd, förmodligen ej
blifvit begrafven, ärnar jag i morgon genom en Präst ceremonielt
jordfästa, påfylla dess graf, samt förse med ett korss, om Herr
General-Adjutanten icke därvid har at påminna. Den döda tycks
haft ett determinerat utseende, skuten är han i underlifvet.

Pattjocki den 7 Mai 1808.

G. v. Döbeln.»

Hvad dessa störtsjöar af skrifvelser anbelangar, som B:a
omtalar hafva anländt till högqvarteret, så är däri väl något
öfver-drifvet. De papper, som efter finska fälttåget äro öfriga, betyga
ej ett sådant öfverflödigt skrifveri. Är detta en vurm i svenska
hären, hvilket vi ej kuoua afgöra, så skulle B:a, som haft ett
långvarigt, stort och fördelaktigt inflytande på dennes högsta
styrelse, kunnat och bort bota slik sjuka, afställa denna vanart. —
Men v. Dis sed var åtminstone icke att ofta besvära högqvarteret
med sina skrifvelser, hvilka vanligen voro korta och tydligt fattade
oeh så ställde rakt på sak att de stundom därför misshagade,
hvartill antydningar finnas. Han skötte hälst sitt håll sjelf. Här
tyckes han, utom andra djupare bevekelsegrunder, kanhända också
något velat roa sig åt herrarne i högqvarteret, som med det
långvariga uppehållet i Patjokitrakten gåfvo honom tid nog att
uppsöka i jorden och göra sig till begrafvare åt längesedan slagne
fiender. Sådane små biafsigter hade han ofta med sina egenheter,
för hvilka dessutom alltid något godt skäl låg till grund. Här
visar sig v. D:s ömhet om krigsmannen, äfvenväl om den
fiendt-lige, som sträckte sig till sjelfva hans stoft. Detta var ej ett
enstaka fall af v. D:s kärleksbevisning mot sådane; några dagar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free