Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uingar, bragtes åter till inbördes krig och nära undergång for
sådant och sina fienders magt, hvilket konungens afsättning skolat
förebygga.]
Om sitt sammanträffande med v. D. skall Forsell
berättat följande:
»Genast vid ankomsten till Wäddö, det var emellan
kl. \ 0 och 11 på förmiddagen, blef jag införd till
generalen, som, då jag inträdde i rummet, stod lutad öfver
en karta, på hvilken han syntes utpricka några vissa
ställen med knappnålar.
»Han reste sig genast upp, och gick emot mig.
Efter öfliga höflighetsbetygelser mot den frejdade mannen,
anförde jag mitt ärende och lemnade hoDom det bref jag
hade af Adlersparre. Innan han bröt det, tillsporde han
mig väuligt: Forsell har säkerligen mött mycket folk på
vägen?
»Mycket, herr general, en del militärer, en del
flyende ståndspersoner», blef mitt svar.
»Ett moln flög öfver Döbelns ansigte och
förmörkade det, men det ljusnade snart och han återtog med
nästan vek stämma: ja, Kyss ar ne äro efter oss i hack och
häl, men ännu är ej allt förloradt. Om jag ändå bara
hade hälften af den tappra här, som redan funnit
hjelte-döden i detta förbannade krig, skulle jag nog ännu en
gång kasta fienden tillbaka. Men nu, utan trupper,
materiel, penningar — nu!
»Han gick några steg bort, bad mig sitta ner,
öppnade brefvet och började läsa.
»Alldrig glömmer jag, huru det ena intrycket efter
det andra aflöste hvarandra i hans lifliga, bottenärliga
fysiognomi. Än knöt sig under läsningen krampaktigt
hans hand, än stampade han med foten och skar tänder.
Efter innehållets fullständiga inhämtande, hopkramades
brefvet och kastades föraktligt på golfvet, hvarpå generalen
kom uppbragt till mig, der jag ännu qvarstod på min
plats, fixerade mig skarpt och utfor med dundrande röst,
pekande på brefvet:
»Man vågar der förblanda mig med upprorsstiftare.
Men hälsa ni och säg Adlersparre, att han må sjelf svara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
