Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
sin handlingsifver hejdas och upptagas af sina husliga
förhållanden, — så skulle säkerligen i dessa händelser Alexander vid sitt
rikes förderf fått smaka bitter frukt af sitt tilltag mot Sverige
och kommit att ångra det, ifall England icke vetat bemedla eller
hindra. Dock — det är vanskligt, och förspilld möda, att på de
förflutna tilldragelsernas — historiens — fullbevuxna fält söka omså,
inplantera eller skörda annat äu hvad där en gång för alla
uppskjutit. Sådant är att irra in och kring på de otaliga
möjligheternas gränslösa område, är att gripa efter de tallösa läukarne i
en oändelig kedja, den menskoögat ej förmår fatta, eller
aningskraften förfölja, är ett inbillningens gyckelspel. — Likaledes våga
vi icke att för mer än en blott bemärkelsesats upptaga deras
mening som tro det Gustaf III — öfver hvars verk ingen
välsignelse synes just hafva rådt — skulle med sitt för tidpunkten
skickligt tillställda, men högst illa utförda, angrepp 1788 lärt
Ryssarne inse vigten af Fiulands bekommande, och att freden
1809 varit ett straff, en följd af detta orättvisa tilltag. Ty
vigten af Finlands besittande var nog insedd sen gammalt, ingick i
Rysslands Ostersjö-beräkningar, och lystmätet därefter hade
längesedan uppstigit; och på sådant sätt handlar ju politiken — syndar,
så till sägandes, likasom menskligheten i gemen, stundeligen och
dageligen och förtjenar — icke annat än straff. Denna gång var
det Ryssarne som valde det gynnsammaste tillfälle och vunno
sitt dyrbara byte, för det billigaste pris — i folk kostade det dem
endast omkring 50,000 man ; och med förundran erforo de snart
huru rika medel oeh tillgångar, utom andra förmåner, detta
Finland ägde, som de i förstone ansett vara så armt och fattigt, och
visste äfvenledes utan långt dröjsmål göra sig dem till godo.]
I motsats härtill fick v. D. den bedröfliga lott att
uttala hvad oersättlig förlust Sverige lidit med denna fred
— af honom och de andra härvarande Finnarne ansedd
som nen dödsdom — eländets och jämmerns eviga graf.»
— Norra arméen skulle upplösas, Svenskarne
hemförlofvas och finska bataillonerna genom ny värfning ombildas;
de bräcklige, för svårt sårade i dessa och de som sådant
åstundade, af längtan efter hem och anhöriga, skulle
sändas öfver tillbaka.
Till denna sorgliga afskeds- och tacksamhetsfest hade
v. D. utsatt den 8 Oct., en söndag, en dyster, stormig
höstdag, då efter gudstjensten allt kyrkofolket var
försam-ladt. De i och kring Umeå liggande trupperna
uppställde sig i en öppen fyrkant: på ena sidan stodo de
svenska, välklädda, — Lifgrenadiererna, som nyss
utkommit i fält, till och med lysande; på den andra de finska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
