Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
elakheten, afundsjukan, egenkärleken och räddhågan kan
verka på svaga menniskor — jag har sett mig
öfvergifven utaf nästan alla, bortglömd och förföljd, och uti
en sådan stund borde naturligtvis min förundran vara
stor, att se en man så olika alla andra och som ej kände
mig, tordas träda fram och vilja uppoffra sig för mig.
Detta, H. B., voro skälen till min stora förundran,
hvilken blandades med sanna känslor af tacksamhet och
beundran, som ett så hederligt uppförande och lojala
tänkesätt emot mig så väl förtjenar. — Jag måste äfven här
upptaga en erreur, som kanske mitt elaka skrifsätt är
orsaken till, och som i allmänhetens ögon, men, jag är
säker derpå, ej uti Edra, H. B., kunde gifva mig en
ridi-cule. Den upprigtighet, hvilken H. B. satt uti sitt
uppförande mot mig, bringade mig att med samma
upprigtighet den besvara, och jag räknade äfven så mycket på
tystlåtenhet, som jag är öfvertygad, att H. B. räknar på
min. Således trodde jag mig böra meddela H. B. de
propositioner, som blifvit mig tvänne gånger gjorda, dock
blott af en och samma person; — och uti H. B:s bref
tyckes det som om jag omnämnt flere personer. — Då
jag i detta ämne explicerat mig och anförtrott min
hemlighet, äro mina försäkringar öfverflödiga, angående, att
det som orsakat den nuvarande brefväxling, ej från min
sida skall blifva kunnigt; — icke ens mina barn, för hvilka
jag uti allt annat ej något döljer, komma ej att veta
derutaf. H. B:s granlagenhet öfverensstämmer uti detta
fullkomligt med min egen önskan; men var öfvertygad, H.
B., att jag alltid uti ett tacksamt minne bevarar åtankan
af hvad H. B. velat göra för mig, och var säker om den
fullkomliga aktning och vänskap jag hyser, hvilken
vänskap H. B. äger så mycken rätt af mig att fordra. —
Om jag ej kunnat emottaga H. B. här, af de skäl jag
redan förut anfört, så var öfvertygad, att när det möjligt
blifver, och jag varit lycklig nog att lämna den fristad
jag måst välja undan förföljelser och olyckor, skall jag
med nöje se H. B. uti mitt hus, och då få försäkra om
den upprigtiga vänskap, som hädanefter bör remplacera
känslor, hvarom ej mera bör blifva någon frågan, — och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
