Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
anläggningar, eller därtill så mycket kunnat hafva medlen
och personerna i sitt våld. Med de fleste verkande män
vid hof, härar, sammanträden, hade han stått i beröring —
vänlig eller fiendtlig — och underhöll sina förbindelser
omedelbarligen eller medelbart, genom talrika vänner af
båda könen, trägen brefvexling, ja genom egna utskickade,
hvilka äfven gåfvo honom underrättelser om tillståndet
allestädes.
Att Armfelts, liksom själafrändens, Gustaf 111:8, planer
härmed, och oaktadt all den snillrika fyndighet de ofta
inneburo, den skarpblick de åt många håll betyga, dock
vunno ringa framgång, eller, såsom man kallar det, ej
hade någon rätt välsignelse med sig, det berodde dels på
en viss lättfärdighet —• ordet taget äfven i dess egentliga
bemärkelse — i upphofsmannens sinnesart och hållning,
dels på yttre, öfvermägtiga omständigheter. Sådana
cha-rakterer behöfva, för att framstå i hela deras glans, hvad
som uttryckes med full vind i seglen och en mägtig, klok
herre till understöd och styrsel. Detta fattades Armfelt
alldeles, när han, efter genomgångna hårda pröfningar,
landsflykt och nöd (han hade en tid måst med hustru och
barn under stort betryck vistas djupt in i Ryssland, i
Kaluga), men med därigenom vunnen djupare erfarenhet
af menniskolifvet — vederspelet till den frossande lusten
och nöjena under Gustaf Iil:s glada dagar — återkom
till Sverige vid början af Gustaf Adolphs myndighet.
Dennes kortsynthet, halsstarriga, fåvitska småagtighet,
oförmögenhet att uppfatta och fullfölja någon efter
omständigheterna och sitt rikes svagare förhållanden lämpad, klok
plan — samt den kalla och råa militärdespoti,
revolutionsgalenskapens vanliga åtfölje, hvilken då herrskade och
utbredde sig öfver Europa, förhindrade, måhända mer än
Armfelts svårhållna, behagsjuka lättsinne och ofta ytliga,
fransyska qvickhetslystnad störde, framgången af hans bäst
utkastade förslager. Genom sistnämnda egenskaper, som
äro sjelfviska, och därför lätt öfvergående till
samvetslöshet, ernådde icke Armfelt någon fastare ställning till att
handla uti, eller fick någonsin komma till rätt sans; hans
naturligen goda hjertelag — ty han egde ett sådant i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
