Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal till andra upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV
Företal till andra upplagan
Djurklous sagor ha jämställts med Asbjörnsen och Moes berömda
norska sagor, och de ha blivit översatta till såväl norska som
engelska. En översättning till vanligt svenskt talspråk utfördes på
sin tid av en dotter till Djurklou, fru Elsa Aschan-Djurklou.
Minst lika välkommen som första upplagan på sin tid var
kommer säkerligen den andra nu att bli, i främsta rummet bland
nerkingar och värmlänningar, på vilkas dialekter sagorna och
äventyren återgivits så troget som det gärna är möjligt utan
användning av speciellt landsmålsalfabet och med hänsyn tagen även till
de i folkmålen mera oinvigda.
Med entusiasm vädjade Djurklou till alla representanter för den
andliga odlingen i Nerike att stödja de strävanden, som avsågo att
bereda en (fullständig kännedom om våra munarter i allmänhet samt
främst och närmast om nerikesdialekten, som han på grund av
bevarade sägner, fornlämningar, ortnamn, folktyper och
språkegenheter fann det vara av stor vikt att närmare studera. Han var
angelägen ;att framhålla, att vad han härom uttalat, vore att
betrakta ej som något vetenskapligt försök utan endast som en varm
fosterlandsväns betraktelser över ett i hans tanke behjärtansvärt
ämne, och hans förslag hade härflutit från den varmaste kärlek och
beundran av vårt urgamla, från fria fäder ärvda härliga modersmål.
Djurklou fick sin vilostad på hemsocknens lilla fridfulla
kyrkogård. På Kvismare kanals norra strand vid Odensbacken har
sjö-sänkningsbolaget rest en ståtlig minnesvård till hans ära, vilken
högtidligen avtäcktes den 9 sept. 1909. Kring minnesvården har en
vacker park anlagts. Inskriften anger, att stenen blivit rest ”i
tacksam hågkomst av framsynt strävan och fruktbringande arbete”, och
i en bronsmedaljong på densamma återgivas den store
nerikes-sonens drag.
Örebro i april 1935.
UTGIVAREN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
