Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning till första upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning till första upplagan.
Den lilla samling av Svenska folksagor och äventyr, som nu
lämnas i allmänhetens händer, gör icke anspråk på varken
fullständighet eller systematisk uppställning. Dess ändamål är endast
att göra den form, varunder våra sagor levat och vandrat från
släkte till släkte, närmare bekant även i de kretsar, där de förut
endast fått visa sig i söndagsskrud och välskurna kläder. Av detta
skäl hava de mera högtidliga berättelser, som i vanligt tal
företrädesvis kallas -folksagor, och där livet rör sig i ett ständigt vimmel
av troll, drakar och vidunder, här fått stå tillbaka för äventyr av
mera mänsklig art, där fantasien från det vardagliga livet såsom
en fast grund svärmar ut i kretsar, mera åtkomliga för bondens
uppfattning. Man må gärna kalla dem bondesagor, bondhistorier
eller vad man vill — folksagor äro de i allt fall, och därtill sådana,
som bäst återgiva det egentliga folkets föreställningssätt och
livsåskådning. — Medan troll- och riddaresagorna, vilka i allmänhet
räkna höga anor, under sin fortgående utveckling rönt en ständig
inverkan från det hem, där de — om icke fötts — dock fostrats,
eller herremännens borgar och gårdar, där de sedan ofta gästat
och från sina besök hemfört avlagda herrekläder; hava de senare
först skådat dagen i bondens hem eller så tidigt skilt sig från
riddaresalen, att detta, deras förnämligare ursprung, endast av den
grannsynte forskaren kan uppspåras. Härav följer, att om
högspråket väl lämpar sig -för de förra, måste landsmålen vara de
senares tungomål. Endast uti denna, deras naturliga klädnad kunna
de åskådliggöra det egendomliga i olika bygders framställningssätt
och folklynne samt bevara den djupa humor, som där ruvar under
allvaret oah ej sällan bryter fram med ett liv och en kraft, vars
djärva frimodighet måste tilltala varje ungdomsfriskt sinne.
Örebro den 25 sept. 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>