- Project Runeberg -  Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål /
21

(1935) [MARC] Author: Gabriel Djurklou With: Bo Vilson - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Lasse, min dräng

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lasse, min dräng

21

Men når dä le te móran, så vakna härtingen å frös så
tännera skallra’, å når han rektitt feck ópp ögera, så va
han alldelest nakug" å hadde inte så myckä sóm en trå på
króppen en gång, å i ställe för den fina sänga å den rara
sängkammarn å dä granna slóttä så låg han på den stora
kista i den gamla stugäkóven. Han te ropa:

”Lasse min dräng!”

men ingä svar feck han. Han ropa ett tag te:

”Lasse min dräng!”

men ingä svar feck han då häller. Så skrek han dä mesta
han orka:

”Lasse min dräng!”
men dä va lika fåfängt.

Nu tog han på å begripa hur dä stog te, å att når
Lasse feck lappen, så vart han lidiger1 ur tjänsta mä
dä-samma, å nu hadde han tatt mä sej alltihopa. Men nu va
dä tóckä dä va å dännasse stog härtingen i den gamla kóven
alldeles nakug. Mä prinsessa va dä fälle inte stort licker,
fast ho hadde klä’ra i behåll, för dóm hadd’ ho fått åv far
sin, så därvelag hadde Lasse inte någä te säja te um2.

Nu måtte härtingen tala um alltihopa för prinsesså å
be’na gi sej ifrå honom. Hen feck fälle frakta sej själv bäst
han kunne, tyckte han. Men dä ville ho inte. Ho hóga*
bätter än så va prästen sa, når han vigd’ dóm, å ho skulle
allri allri skeljas ve’n^— sa ho.

Mäa så vakna kungen på sitt slótt han óg, å når han
titta gynum fansträ, så såg han inte så myckä sóm ett
solgrann åv dä annra slóttä, där dotrå å mågen hansas bodde.
Han ble ivriger4 förståss å ropa på sina hóvherrar.

Di in å bóckå å krusera.

”Sir ni te slóttä dännasse bakum skogen?” fräga han.

99 naken — 1 ledig — 2 befalla över — 3 mindes — 4 orolig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 03:34:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgsagor2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free