Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Lasse, min dräng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Sagor och äventyr
Men di ä’nte döa alla sóm hänga, å den gången va
dä allt Lasse sóm va dummer licka.
Härtingen käckte te26 å så röck han lappen ifrå
honom.
”Lasse min dräng!”
”Va befaller husbonn’?”
”Jo att du skär ner mej ur galgen å ställer slóttä å
allt i orning prisist sóm dä va, å når dä lir te natta så för
du prinsesså tebakars.”
Dä geck i fläng, å snart va allt på samma vis sóm dä
va inna Lasse gick sin kos.
Når kungen vakna annra móran, så titta han gynum
fansträ, sóm han bruka göra, å där stog slóttä igen å flöjlår
di skulla så rart i solaskinä. Han te ropa på sina
hóv-herrar, å di in, å te å bócka å skrapa.
”Sir ni slóttä dännasse?” sa kungen.
Di gjole halsår så långa di kunne å koxa å stura.
Jo nock såg di dä allti.
Så skicka kungen ätter prinsesså, men ho va bórtä. Så
geck han ut för å titta ätter um mågen hång27 kvar, men dä
fanns varsken måg häller galge.
Han va pócka’r te löfta på kronå å ta sej en
huve-röschare28. Men dä vart inte anlessare för dä någä, å hur
dä hängde ihop mä bå dä ena å dä annra dä kunne han
stört inte begripa. Bäst dä va så satte han i väg mä hela
hóvä gynum skogen, å når han kóm dit, där slóttä skulle
stå, så stog dä där óg. Trägålår å rosera va alldelest sóm
di bruka vara, å härtingens fólk myllra över allt milla träna.
Mågen själver å dotrå kóm klädda i di finaste klär imofen
på trappå.
26 ryckte till — 27 hängde — 28 klia sig i huvudet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
