Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Di båga skrina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
Sagor och äventyr
Sty’dotrå dómna åv når ho kóm i vattnä, å sjakk12 allt
länger å länger, men når ho kóm te verätta18 å slog ópp
ögera, så låg ho på e äng, å dä va så många rara roser
å så vackra trär på den änga, så deras like hadde ho allri
sitt på jola. Ho steg ópp för å titta sej ikring. Då kóm
dä e ko knallannes emot’a, sóm hadde ett så stort ju’r, så
dä mest släpa ätter’a, å e stäva hadd’ ho hängande på hornä.
”Mjó-ó-ólka, Mjó-ó-ólka!
Mjólka å drick!
Häng stävå
på hornä,
på hornä!”
böla koa. Fleckå gjole så. Ho mjólka koa å drack, å hängde
stävå på hornä; å koa ho vart så fäjen, så ho slog än’n i
värä å gjole kytt på kytt.
Når ho senn gått en bete, mött’ ho en bagge, sóm
hadde så lång ull, så ho släpa ätter’n, å e ullsax hadd’ han
um hornä.
”Ta pä-ä-ä-älsen!
Ta pä-ä-ä-älsen!
I-i-i-inte u-ulla!
Hä-ä-äng ópp sa-a-axa!”
bräkte baggen. Fleckå gjole så. Ho kliffte baggen å latte
ulla ligga, å hängde saxa um hornä. Ä baggen vart så
lätter, når han ha vurta åv mä pälsen, så han gjole kast på
kast, så fäjen va han.
Bäst dä va kóm ho te e grinn, å dä va e kónsti grinn
ändå, för ho va utå glas den grinna, å spjälår å hamrår14
va så fina, så ho toles inte ta i’na en gång. Dä sått e
gammal gumma ve grinna, å ho hadd’ ett så långt å tovutt
hår, så en kunne mä nö si att dä va e människa en gång.
12 sjönk — 18 kom till sans — 14 slåarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
