Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sagor på Nerikesmål
- Pójken å räven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pójken å räven.
Dä va en gång en pójkakytting[1], sóm skulle gå te körká,
å når han geck gynum en åkerhage[2] feck han si räven, sóm
låg på en kattägullasten[3] å sóv, å räven varscha inte att
pójken varscha’n[4].
”Um ja nu tar dö på räven”, sa pójken å tog en stor
sten i näven, ”å säljer skinnä, så får’a mej penningar; å för
dóm penningár köper’a róg, å den rógen sår ja på fars
åkrabete dännasse. Når då körkäfólkä kómmer så säjer di:
”å dä va hunnár te rarer róg den pójken har!” — Då säjer’a
åt dóm: ”Trå[5] int’ i rógen säjer’a.” Men dä vånna[6] di inte.
Då skriker’a åt dóm: ”Trå int’ i rógen säjer’a.” Men di
vånna inte ändå. Då skriker’a åt dóm dä mesta ja orkar:
”Trå int’ i rógen säjer’a”, å då vånna di.”
Men ve pójken gaschta sej[7] vakna räven å satte te å
gnia[8], så han feck inte så myckä sóm en tapp ló[9] åv’en en
gång. Nää — lickst te ta dä en kan nå, ogjort ska en
allri skräppa åv[10], plä di säja.
[1] liten pojke
[2] mindre nyodling i skogen
[3] sten insprängd
med glimmer (kattägull)
[4] blev honom varse
[5] trampa
[6] lyda
[7] skrek
[8] springa
[9] hårtofs
[10] skryta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Oct 12 03:34:07 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dgsagor2/0087.html
