- Project Runeberg -  Sagor och äventyr berättade på svenska landsmål /
153

(1935) [MARC] Author: Gabriel Djurklou With: Bo Vilson - Tema: Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor på Nerikesmål - Tuppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tuppen

153

å höll’ä så varmt, ho nånsinn kunne, å va dä le flög dä en
liten tuppkyckling ur’ä.

Gummå vart messlynt förståss, för att dä skulle löckta2
på dä visä, dä hadde ho inte tänkt någä. Men ätter ho
själv ha ligga ut’en, så va dä fäll’ ändå hennas barn, tóckä
dä va, tyckte ho; å hur ho pylla3 mä’n, å plócka åt’en, å
skrócka4 för’n, å gjol’ säj så hönsalik sóm möjlitt kunne
vara, så växt’ han å feck bå fjär å kåmm å vart så stor å
rar, så maken te tupp ha en allri skulla sitt.

Når han vart fullfjärar skull’ han ut å fresta va han
orka, å börja å sprätta i spänhögen så spänera flög så högt,
så en kunne mä nö si vart di tog vägen. Men han ville si
um han orka mer än så, å så trippa han åv utåt täppå. Där
geck gubben å moka5 å plöjde enuk6 mä stuten. Men dä
geck inte unna någä för honom, så tuppen tyckte han bole
hjälpa’n. Så geck han i ukä, å nu vart dä anna åv, för
dä vart en tócken skjuss, så gubben måtte gnia dä mesta
han orka, å på e lita stunn hadde tuppen plöjt ópp
allti-hopa.

Nu tyckte han att han vurta full kär, så han kunne
gefta sej óg; men e lita bonnhöna, dä kunn’ han inte vara
behjälfter7 mä. Nää, bätter ópp skull’ dä vara, å så flaxa
han mä vingår å gol:

”Kungens doter ä mi!”
å ville i väg te kungsgåFn.

Men någä åkvärk8 te föra brua i tyckt’ han att han
bole ha, um han óg skulle dra’t själver; å når dä ingä anna
va te få, så tog han storsleva. Gummå grät å skrócka
åt’en, men han skulle ut i väla å ga sej åv.

Bäst dä va mötte han en räv.

2 sluta — 3 pyssla — 4 låta som en höna, som har kycklingar

eller vill ligga — 5 trälade — 6 med blott en dragare — 7 hulpen

— 8 åkdon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 03:34:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgsagor2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free