Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- A
- ARG ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Argbigger, m. ondsint menniska, som snart
blir vred. Sm. Argbigge, m. Ög.,kl.,bl.
Argpigge, etterpigge. Kl. (Stranda). Jfr bigge, m.
pojkhvalp; e. bickerer, m. trätare.
Argbyla, f. vresig person. Ul.
Arge, n. vrede. ”På arge.” Sm. ”I arge.”
Bl. — Jfr fn. urgur, f. pl. dåligt lynne; nht.
ärger, m. vrede. (Grimm, Wb). I, 548).
Arge-brita, f. argsint fruntimmer. S. Sk.
(Oxie). Argtjabajna, id.; mest som skällsord.
Sk. (N. Åsbo). Argsibba, f. id. Sdm. Jfr
sibba.
Argt, adv. dugtigt, raskt. ”Han arbetade argt
å oförtrutet.” Kl.
ARGUSTA, f. nedersta lagret i korngolf,
hvarvid kärfvarne ställas med toppen uppåt för, att
sålunda skydda sjelfva kornet från att skadas af
markens fuktighet. Jtl. — Jfr ir. arg, kornkärfve,
gústal, skydd.
ARIER, pl. gyckel, spektakel, ”De slo å drev
arier.” Hl.
ARISTER, m. båge, armborst. Dl. Arist, arster,
alster, m. båge, merendels sådan som gossar
bruka att dermed afskjuta pilar. Hs. (Bj., Db.). —
Ihre härleder aristboge af orosta, f. strid, fältslag,
fn. orrosta, orrusta, f. id. Jfr arbyst.
ARK 1, f. liten låda med lock, inrättad vid
ändan af ett skrin nära skrinlocket och har skrinets
ena ända till en långsida. Vg. Arka, f. kista, låda.
Ög. Jfr örk. — Fn. örk, f. kista; d. dial. ark,
ørk; fe. earc; moes., arka; fht. archa (Graff, I,
467); ffris. erke; fin. arkku; af lat. arca, id.
ARK 2, m. hank, vidja t. ex. i ”mjässur” eller
i halsklafvar på hästar. Dl. (Elfd., Våmh.).
ARKA, v. a. 1 arbeta. ”Han arkar se opp”, han
arbetar sig upp (till välstånd). Sk. (Vemmenh.).
— Jfr fsv. yrkia, örka, v. a. arbeta; fn. yrkia,
id.; d. dial. ørke, v. a. a) arbeta, förfärdiga; b)
bruka jorden; moes. aurtja, m. odlare, som brukar
jorden; fin. arkio, arbetsdag. S. yrka.
ARM, adj. fattig. Skriftspr. Armästä, adj. superl.
armaste. ”Ja visste inta mitt armästä rad”, jag
visste ej huru jag skulle bära mig åt. G. — Fn.
armr, adj. a) olycklig; b) fattig; moes. arms;
nht., holl., d. arm; fe. earm.
Arma se, v. r. 1 beklaga sig, jämra sig. Sm.
— Moes. arman, hafva medlidande med.
Armahus, n. fattig-stuga. Sm.
Armest, adv. superl, föga, näppeligen.
”Armest vädt di”, lönar föga mödan. Vb., nb.
Armling, m. beklagansvärd, usel, fattig
menniska, usling. Sdm. (Rek.), sm. (Östbo).
Armlinge, id. Fl. (Nyl.) — Fht. arming, id.; n.
arming, id.
Armlit, adv. fattigt. ”Dä ä bleet så
armlit för’en.” Ög.
Armodå, f. a) fattigdom; b) usel, fattig
menniska. ”Hä ä ejn a. ti menskja.” Fl. (Nyl.). —
Fn. <i>armœeda, f. fattigdom.
Armosleje , adv. a) fattigt, torftigt. Hs.
(Jerfsö); b) ömkligt, bedröfligt. Jtl. — Jfr fn.
armædusamlega, mödosamt.
Armoslin, adj. fattig. Hs. (Db., Bj.).
Armoslein, adj., id. Jtl. — Jfr fn. armœdusamr,
adj. mödosam, besvärlig.
Armslig, adj. utfattig. Hs. (Bjur., Ljusdal.).
— Fn. armligr, adj. eländig, beklagansvärd.
ARMADUR, f. eg. beväpning; beklädning. ”Si
så, nu har ja hela armaduren på mä”, d. ä. nu är
jag klädd. Sm. (Enl. L—n). — It. armadura, f.
ARMA-DÄNGE, n. tungt, mödosamt arbete. Nk.
Arma-däng. Vm. — Jfr n. armaslit.
ARMHOLK, m. lös-ärm, som om sommaren
begagnas af fruntimmer. Ul. (Rosl.), sdm. (Ö.
Rek).
ARMKLÄDE, n. 1) näsduk. Sm. Armeklä, id.
Vg.; 2) armakläe, n. qvinnohalskläde; ett kläde i
allmänhet, som fruntimmer bära i handen när de
gå bort eller begifva sig till kyrkan. Sm.
Armaklut, m. id. Sm.
ARMKRIK, m. armvik. Vg., sm. Armkrok, m.
id. Sm. (Östbo). — Fn. kryki, m. krok, vrå;, d.
dial. krig, bugt, krumning.
ARMKROK, m. armbåge. Hs. (Ljusdal).
ARMKVAL, s. kval.
ARMSLITTEN, adj. mycket sliten i armarne;
matt, trött i armarne. Hs. (Bj.).
ARMVÄST, m. tröja. Vl. (Elfd.).
ARNA VID, s. orna vid.
ARNE, ären, m. spis- eller bakugnshäll. Hl.
Ären, ärn. Sk. Arell. Vg. Arn, ärn, a) eldstaden i
en spis, stället i en spis, der elden har sin plats;
b) ungsbotten, äril. Sm. — Fsv. arin, ærin, m.
eldstad; fa. arinn, m. focus domesticus. (S. E. I,
582, 2), ar, m. id.; (Björn. Hald.); d. arne, spis;
n. ar, aren, åre, m. id.; fin. arina, ugnshvalf;
Votiska: arina, spishäll, äril; osset. <i>art’, eld. Jfr
lat. ara f., altare. Beslägtadt härmed är lat. area,
f. fri, ledig plats ini huset. ”Resedimus in area
domus.” Plinius, Ep. VI, 20. Jfr sanskr. arani,
m. och f. torrt trä, hvarmed man genom gnidning
tänder eld,
Ars-tykkla, f. bred brödspade; eg. skyffel
vid äriln; Dl. (Elfd.). Ars-fjola, f. Hj. Dejspäl,
dejspejl, m. Sk. (Skytts, Ingelstads härad).
ARNIG, adj. 1) liflig, rask; 2) flitig, Sm. Jfr
fn. árna, v. a. a) uträtta, fullborda; b) ernå,
erhålla; ern, adj. rask, oförtruten; enn, adj. id.; n.
ann, adj. sträfsam, ifrig. S. anig.
ARP, n. 1) smuts, fnas i hufvudet. Ög., bl.
Arp, arpe, m. o. n. inbiten gammal orenlighet.
”Gammal arp.” Sdm. (Selö). Harpe, m. id. Vg.
Jfr fn. ar, n. fint stoftgrand. S. larp; 2)
segerhufva. Kl.
ARPAS, v. d. 1 egga till vrede, reta genom
hånligt tal eller åtbörder. Hl. ”Stå inte å arpas mä
hongen!” Sk. (Oxie). Jfr abbas.
ARPNAS, v. d. 1 torkas, blifva torrt. ”Dä
arpnas”, det torkas fast. Kl. (Rysby s:n).
Arpen, arrpen, adj. 1) hoptorkad, stelnad,
sammandragen. ”Arpet sår, arpen blo(d)”. Ög.
Harpen, sammanfrusen, hårdfrusen, hopskrynklad.
Vg.; 2) ruggig, ojemn, ofruktbar; om jorden.
Ög.; 3) sträf, butter. Sk. (Oxie); 4) karg,
argsint. Vb., ög. Jfr arp.
ARRÖRELSE, arörelse, f. spöke. Sk. (Oxie).
(And-rörelse?)
ARS, m. bakdel på menniskor: podex. Riksspråk.
— Fn. arss, m.; fht. ars; fe. ears; e. arse; holl.
aars; ns. ars; d. arts, id.; jfr gr. ὄῥῤος, m.
gump, stuss, ὄνρα, f. svans.
Arsa, v. n. 1 flytta sig fram, släpa (rumpan);
eg. om barn, som på ett lår släpa sig fram. Vl.,
nk., sdm. (Rek.). Arsa sej fram, flytta, sig fram
i sittande ställning. Nk. Jfr asa.
Ars-gäddå, f. slag på bakdelen (t. ex. då
man fallit om kull). G. (F.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0043.html
