Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - AXE ... - B - BA ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ajsader, adj. gången i ax. ”Ruen ä
ajsader”. Bl.

Axa ópp, v. a. 1 plocka ax (på en nybergad
åker). Vm.,nk.,ög.

Axare, m. axplockare. Sm.

Axe-bås, n. a) halm efter sädesstrån, som
upphämtas sedan den egentliga säden
blifvit inbergad. Ög.,kl. Jfr lösing; b) skalet,
hvari kärnen hos säd sitter. Ög.

Ax-lòt, m. axände. Hs. (Db.).

Ax·löpa 1, v. n. gå i ax; om säd. ”Säa
ax-löper nu”. Ög.,sm.

Ax·löpa 2, f. säd, som är färdig att gå i ax.
”Säa står i axlöpa”. Sm.

Axur, f, pl. sädesspillning vid inbergningen.
Bhl. (nästan föråldr.).

AXEL, f. (såsom i riksspr.) skuldra. Ajsel, f.
S. Sk. Fsv. axl, f.; fn. öxl; fht. ahsala; nht.
achsel; d. axel.

Axel·bred, adj. högfärdig. Sm. Axel-dryg,
Ög.; axel-drug, id. Vb.

Axel-lutog, adj. som går med krökt rygg.
Fl. (Nl.).

Axla se, v. r. 1 1) rycka på axlarne,
skubba sig, vara oroad af ohyra. Åxla se, Sm.;
2) visa sig missnöjd. Sm.,ög.,vm.

Axla-skyllra, f. skulderblad. Nk.

Gruv-axli, adj. som har breda och höga
axlar. N. Åm. Jfr fn. grufa, v. n. böja sig ned.

Kuv-axli, adj. försedd med runda och höga
axlar. N. Åm. Jfr fn. kufr, m. topp, rundning.

AXLA·MÄRKE, n. märke inskuret i kreaturs
öron. Vg. Märket liknar en oxeltand. Jfr
aksla-tand, sid. 723.

AXUL, m. hjulaxel. Fl. (Öb.). Ajsel, m. id.
Sk. Axål, m. 1) id. Fl. (Öb.); 2) tvärträ som
framtill förenar skacklarne. Vb. Axan, f. 1)
id.; 2) tvärträ, som förenar medarne på en
skogskälke. N. Åm. Fsv. axul, m. axel på åkdon. VGL.
II. UL.; fn. öxull; lt. axis; gr. ἄξων.

Ajsel-skav, n. torkad smörja kring en
hjulaxel. S. Sk. Axla-bek, n. Vg. D. d.
axel-skav. Molbech, Danske Ordspr., sid. 238.

Ajsel-skinne, f. järnskena, hvarmed en
vagnsaxel förstärkes. S. Sk.

Axel-märlä, f. ytterste änden af en
hjulaxel. G.

B.

BA, batals, s. badda 3.

BAA 1, v. n. 1 bräka; om får. Sm. (sällan
brukl.). E. baa.

BAA 2, s. badda 3.

BA UD FóR (sup. batt ud fór), v. a. umgälla,
plikta för, lida vedergällning för något som man
sjelf eller andra gjort. Sk. (Harjagers h.).

BABA, m. pappa; i barnspråket. Sm. Ns.
babbe (B. W. B. 1, 34): churwälsch. bab; it.
babbo; sardin. babu; lt. papa.

BABBA 1, v. a. 1 se någon stirrande i
ansigte ; ”Hva står du å babbar på mej ätter”? S. Sk.
<poem>
Starre·babbe, m. stirrare; en som fånigt
stirrar folk i ansigtet. Sk. (Ox.,Ing.).

Trade·babbe, m. enfaldig upptågsmakare. Bl.

BABBA 2, interj Låt bli! rör inte! ”Babba
kniven”! Ett ord, hvarmed barn tilsägas att ej
röra vid något förbjudet. Allm. D. d. baba
(Kristiansen, ordb. över gadesproget, s. 5); nht.
babä; lit. baba.

BABBLA, v. n. 1 prata hams, oupphörligt sladdra
dumheter; eg. om barn, men äfven om äldre
personer. Götal. Nht. dial. babela, stamma, tala det
man ej kan förstå, sluddra; d. d. bable; e babble;
ns. babbeln; swz. babelen, babbeln; fr. babiller;
it. babollare. Jfr fn. babba, pladdra.

Babbel, n. sludder, pladder, prat. Kl. Fn.
babb; holl. babel; fr. babil; e. babbling.

Babblare, m. pladdrare, pratmakare. Vg.
(Vadsbo). Babbler, m. Kl. (S. Möre). Ns.
babbeler (B. W. B. 1, 34); holl. babeler.

BABE el. babbe, m. liten gosse. Sm.,bl. E.
babe el. baby, litet barn; nht. bube, gosse; lt.
pupus. Jfr bäbba.

BA-BUSE, m. buse ; (förkortning af barn-buse).
Dl. Jfr buse.

BADA, s. badda 1.

BADA·HUGGAR, s. badda 3.

BADDA 1, v. n. o. a. 1, 1) jollra, leka, rasa,
hafva bullersam lek. Sm. (sällan brukl.). Bada
id. ”Thóm gär int änna ä badar, he val kleint
mä läsand når fastförhöre kómber”. Fl. (Qv.); 2)
mäda. Sm. (sällan brukl.). Fr. badiner,
skämta, leka; göra narr af.

BADDA 2, 1) v. n. (såsom i riksspr.) gifva stark
värme från sig; 2) v. a. värma. ”Badda vidjor”,
uppvärma vidjor vid eld för att göra dem mjuka.
Sm. m. fl. Fht. pahan, fovere; nht. bähen, id.;
n. badna, halftorka. Jfr baka, basa, bädä,

BADDA 3, v. a. o. n. 1, 1) gifva stryk, prygla.
”Badda på’n”! Allm. Baa, v. a. tröska. ”Baa
säen”. Hs. (Db.,Bj.); 2) göra något med kraft;
hastigt och med raskhet uträtta något. ”Baddar
å trysker. Han bäddar på”. Ög.; 3) häftigt
springa eller rida. ”Badda på dörren. Badda ut. Han
kóm baddandes”. Allm. Fe. beatan, att slå;
swz. battern, prygla; e. to beate, slå, klappa; fr.
battre, slå; it. battere, id.; lt. batuere, slå, stöta,
klappa. Jfr bata.

Bada-huggar, m. baddare, stor huggare.
Fl. (Qv.).

Badd (el. bad), n. 1) slag, stryk. ”Du ska
få badd”. Ul.,vm.,sm.; 2) gång (vicis). ”Ett
badd”, en gång (semel). Vm. Fsv. badd, badh,
n. a) slag (ictus). Rimkr. 128; b) strid,
blodbad. Skaft. 303. Ivan 5700.

Ba (eg. bad), n. 1) tidpunkt. Deraf ba-tals,
adv. tidtals, stundom; 2) anfall, paroxysm.
Längte-ba, anfall af längtan. Svemme-ba,
anfall af svindel; 3) tag, nappetag. Vl.

Badu-mann, m. baneman. Fl. (Ingo).

Bäddrä, v. n. slå boll utan sällträ; leka boll.
G. (F.). Väddrä, id. S. G.

Bäding, m. 1) stor slaga; 2) något ofantligt
stort, baddare, t. ex. stor fisk, sjel. N. G.

Harke·bad, n. slagsmål, hårdt napptag. Vm.
Jfr fn. hark, n. a) stoj, buller; b) träta.

BADDUS (el. badus), 1) adv. a) hufvudstupa.
”Han föll baddus på näjsan”. Bl. (Gemshögs s:n);
b) ända fram. ”Änna baddus”. Sm. (Östbo).
Bardus, id. Hs.; c) genast. ”Du ska springa
ätter vatten å dä baddus”. Sdm. Bardus, id. Ög.;
Jfr nht. bardaus,

BAFF, m. galniug, drummel som pratar
dumheter. ”Dä ä en räkti baff”. Baffing, m.
halfgalning. Sk. Frosta (Demin.).

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0048.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 18 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|