Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- D
- DIS ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dopa, v. n. dyka. Kl. (Enl. G.W.Sylvander).
Doppa, doppe, dyppa, f. sås att doppa uti.
Pantoffeldoppe. Sk. Doppa, döppa, f. Bl.
Doppe, n. Hl. Dopp, m. V. Nk. N. duppe, f.; e.
dial. dip; d. dyppelse.
Dóppe-kópp, m. en kopp kaffe med skorpor
till. Bhl. Dua, f. doppa, sås. Kl. Duelse, f.
sås (af mjölk och mjöl). Sm. (Vestbo). D.
dyppelse, id.; d. dial. duelse, id.
Dulpa, v. n. 1 doppa, sänka neder; om
simmare och änder. Vg, Dulpa, dölpa, Sm.
(Östbo).
Duppe-bröd, n. bröd doppadt i fläsk- och
köttspad. Vg. S. flåttmölja,
Dylpa, v. n. dyka. ”Dylpa sej”, doppa sig.
Sm. Dypa, v. n. dypa nör, dyka ned. Sk.
(Ox.). Jfr dölpa.
Dypla (pl. -lor), f. djupt vattenhål i
ängsmark och hagar. G. (F.). Jfr d. dial. duppe,
f. håla i marken, hvarest vatten samlas. (Mlb.,
D.L. s. 88).
Dyppje, n. kork på metref. Hs.
Dölpa, v. a. 1 doppa ned under vatten.
Ög. (Ydre). Jfr dälpa,
DISA 1, f. oklar luft, tjocka i luften. Kl.,bl.,
sk., hl. m. fl.
Disug, adj. dimmig, töcknig, disig. G.
Disaktig. Sdm. (Landsort). D. disig, id.; ns.
düsig, id.: ”düsig weder”, disigt väder. (Br. W.
B, 1, 276); tyrol. düsig, id. (Fromann, 4, 344).
S. duska 1.
DISA 2, v. a. 1 slå. Vg. (Enl. Ihre, D.L. 31).
Dissa, v. a. slå till, stöta till; säges om en
lerkula i kulspel, då hon stöter till en annan. Bl.
Diska, deska, v. a. slå. Vg. (Enl. Hof, 103). S.
daska 1.
Disk-om-dask, m. slag, stryk. S. Dl. (Enl.
Dybeck, Sv. Vallvisor, 23).
DISA, dise, s. tiss.
DISK (pl. -ar), m. 1) tallrik (af trä). Runö,
Wormsö. Dysk, m. id. Ibm.; 2) allahanda
matkärl. Vm. Disk (disch), m. fat, käril. Åland.
(Kökar). Diskan, tant. pl. matkärl, som skola
tvättas. Mp.; 3) aflång träkopp. Dl. (Mora); 4) bord. Sm.
Fsv. disker, m. a) tallrik, fat. UL. S.S. 1, 31,
160; 3, 113; Cod. A. 27, f. 121 v; b) bord. VGL.,
UL. Fr. af N. 383; S.S. 4 (Karl Magnus);
diskafanter, m. borduppassare. S. Bern. f. 153 v.
(fanter, m. famulus); diskamæt, m. bordskamrat,
bordsgäst. St. Lag. Gifft. B. c. VII, § 2: ”ok ther
til bindis tretighi diskamæth både mæn ok
konur”. Af disk hafva vi i vårt skriftspråk diska,
v. a. tvätta och renskölja kärl som blifvit
begagnade vid en måltid, altardisk, boddisk, krogdisk,
källardisk, m., diskbunke, m., diskkärl, n.,
diskning, disktrasa, f., diskvatten, n., disktvätterska,
f., m. fl.; jfr nht. tisch, bord; ns. disch. (Schütze
1, 223); disk, id. (B. W. B. 1, 215); d. dial. disk,
m. liten träskål. (Angeln, enl. Hagerup); diske op,
v. a. lägga för af rätterne; fn. diskr, m. tallrik,
ett litet rundt fat; fe. disc, m. id.; nfris. desk,
”eine schüssel”. (Outzen, 43): slav. djiska, bräde,
bord; lat. discus, en rund skifva; gr. δίσϰος, m.
kastskifva.
Bre-disk, bre-dysk, m. brödtallrik. Nuckö,
Wormsö.
Diska, f. 1) disktrase, torkkläde; 2) torr
risknippe att dermed skura och rengöra
grytor. Sm.
Disk-hylla, f. öppen hylla för kärl. Fl. (Nl.).
Disk-vaska, f. fruntimmer, som vid
gästabud tvättar (vaskar) tallrikar. Rosl. Diskvant,
f. id. Sdm. Vant synes vara befryndadt med
fsv. fantir, m. tjenare. Jfr härledningen vid
fant 1.
Låka-disk, m. tallrik med saltlake, i
hvilken man doppar bröd och potäter. Nuckö,
Wormsö.
DISKONT-HATT, m. herrehatt, modern hatt;
motsats till böndernes bredbrättade hattar.
Speord, antydande att man ansåg hattbäraren göra
diskontlån. Ordet, numera obrukligt, uppkom vid
diskontens upprättande i Malmö i början af detta
århundrade och var temligen allmänt i Skåne
ända till omkring år 1830.
DISPAS, v. d. 1 småträta, gifva hvarandra
speglosor. Sk. (Onsjö, N. Åsbo).
DISS 1 adv. desto, ju. Vb. ”Diss mer’n
stryker katten, diss mer sätter’n opp rompâ”. Ordspr.
Nk., sdm.
DISS 1, s. tiss.
DISSA 1, 1) v. a. & n. 1 sakta gunga. Mp.
Diis (ipf. dissä). ”Diss bånä”, vagga barnet. Vb.,
jtl.; 2) v. imp. svigta. Mp. N. dissa, v. n.
gunga, darra; mht. dihsen (dahs, dâhsen, gedohsen),
svinga. (Ben. 1, 330).
Dissä, f. gunga. Jtl. Dissä, -a, f. id. Mp.
N. dissa, f. id.
DISSA 2, s. disa 2.
DISSA, dissbarn, dissunge, s. tiss.
DISSEMÄLLAR, adv. deremellan, emellanåt
V. Nk.
DITA’N, adv. bort till. Dl. (Järna). Dittan,
dittän, dittäna, adv. dit, der. Vb. Dittan, id. Mp.
DITT, s. detta, dätta.
DITT Å DATT, 1) hvarjehanda saker, det ena
med det andra; 2) det ena eller det andra. ”Akta
hvarken ditt eller datt”. Sdm., m. fl.
DITT-ÄTT, adv. ditåt. Vb.
DIVIDERA, v. n. 1 1) eg. dela; 2) träta,
gräla. Sk. (Ox., Skytts). Dividöjra. Bl. (Lister).
DIVEL-BAST-TRÄ, n. Daphne Mezereum. Hs.
(Bjur.). Divel = djefvul.
DIVIA, v. a. 1 stilla, döfva. ”Divia värk”. Hs.
DIVIKA, s. dövika.
DIVLA, v. n. 1 1) tvista, munhuggas, träta,
ordvexla. Hs.,sdm. nk.,vg.,sm. Divla el. dyvla.
Mp.,hs. Dyvla, id. ”Han dyvlä å svor”. Gstr.,
ul.,vm,sdm.,dls.,bhl.,ög.,sm.,bl. Diväl, deväl
(ipf. -lä). Vb. Divl (ipf. -la). Fl. (Öb.). Divlas,
v. d. id. Sk. Dibbla, id. Vg. (Skar.); 2) svärja
och bannas. Dyvla. Vm., sdm., ög. ”Han dyvlar
å svär”. Jfr dela, tvista.
DJELA, s. dail.
DJEVLAS, v. d. 1 1) lefva som en djefvul,
föra otillbörligt larm och oväsen, svärja och ryta,
Nk.,sm.; 2) retas. Hs.
DJUR (def. -ä), n. 1) eg. djur. Riksspr.; 2) elg.
Mp. (Häfverö). Dyr, n. a) elg. Jtl.; b) hjort.
Äfven djyr. Sk. (Frosta); c) villebråd af alla slags
fyrfota djur. Bhl. Djyr, id. Bl. Fsv. diur, n.
vilddjur. S.S. 1, 41; deraf diuragardher, m.
djurgård. S.S. 1, 47; diurliker, djurisk. S.S. 1, 114;
diurlika, adv. djuriskt. Sv. Pr. K. f. 57 v.;
diurshorn, n. ur- och bisonoxens horn, hvaraf fordom
gjordes dryckeskärl. VGL. St. Rimkr. 210, 211;
fn. dýr, n. a) djur; b) räf; dýraþrór, duraþrór,
m. hjort; dýrkálfr, m. hjort; n. dyr, n. djur;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0121.html
