100 (Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - DRU ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gar", han går långsamt och klumpigt Fl.
(Gamla Karleby i Öb.).

Dröl, n. söl, långsamhet. Ög. Fn. droll, n.;
holl. druiling, f. id.

Drölla, v. n. 2 slumra. Drölla te. Hl.
(Veddinge). Drölla i hop, slumra in. Vg.
(Marks h.).

DRUMBHAGG, n. dugtig örfil, slag för munnen.
S. G. Jfr trumm.

DRUMBÄ, v. n. skalla, ihåligt dona. N. G. Jfr
sv. trumma, f.

DRUMM 1 (pl. -ar), m. stor säck (hvari man
förer ull eller andra lätta, men mycket
skrymmande varor). Ulldrumm. Nk. Humledrumm,
hödrumm, m. N. Sk.

Drummpipa, f. säckpipa. Dagö, Wi.
Drommpip, f. id. Fl. (Öb.). Vanligen består en
sådan säckpipa af själhundsmage, vid hvilkens ena
ända munstycket, "taplstukk", en liten flöjt,
sättes, och vid den andra ändan trumpeten,
"drummen", som städse brummar samma baston.

DRUMM 2, s. dremma.

DRUMMA, s. dremma, drämma.

DRUMMER, drummeli drumm, drumelvulen, s.
dromlä.

DRUNGEN, adj. fuktig, våt; om sank och sur
jord. Ul. (Rosl.), sm. (Östbo). Jfr drunken.

DRUNKEN, s. drekka.

DRUNT, s. dremma, drämma.

DRUNT, drunta. s. drita.

DRUPRÄNNA, drupå, s. drjopa.

DRUS, dräus, n. larm, buller. G.

DRUSKA, s. drössa.

DRUSSEL, s. drösa, drösla.

DRYARE, m. halfvuxen yngling, men dryg i
vexten. "Dä va en dryare!" Sk. (N. Åsbo). Jfr
drovvare.

DRYFTA, s. dröfta 1.

DRYGA (pl. -gor), f. mjölöka. Hs. (Bj.).
Meldriga, f. id. Hs. (Bj.). Jfr driog.

DRYKA (ipf. drök, conj. dröke, sup. druket),
v. a. slå till, drifva till. "Dryka te’en ett bra
slag". Ög.

DRYMTA, s. dryna 2.

DRYNA 1, v. n. 1 1) råma sakta, med ett
dämpadt ljud, böla (såsom då boskapen
längtar efter foder). Vb., dl. Dröni el. dröön (ipf.
drönä, drönt el. dröntä, sup. drönä), id. "Koän
dröna i fusä". Vb. Dröna. Åm., sdm., nk., vg., ög.
Drönä el. rönä. Mp. Drynä. G. Drönja,
drönna. Sk. Drönja, dröna. Hl. Dråna, Sm.
Drena. Hs.; 2) säges om barn som icke tydligt
uttala orden, när de läsa; 3) muttra. Dröön (ipf. -nä).
Vb. Fn. & n. drynja (ipf. drundi), v. n. , svagt
böla; d. dial. drynne, drönne, drøne; nfris. dröne,
id. (Outzen, 50); ns. drunsen, v. n. långsamt
vråla; om kor. (B. W. B. 1, 261); holl. dreunen,
svagt böla; nht. drönen, dröhnen, gifva ett gällt,
genomträngande ljud från sig: "seine drönende
stimme erschreckte jedermann"; ns. drönen, gifva
ett darrande ljud från sig. (B. W. B. 1, 250).
Ordet finnes ej i fht., mht. eller fe., men är
urgammalt, såsom man ser af moes. drunjus, m.
stämma, skall; jfr skr. d’ran, att gifva ljud från sig.

DRYNA 2, v. n. 1 vara långsam, lättjas, slå
dank, dröja, vara hoglös, aldrig göra från sig. Vb.
Dröna, id. Nk., ög., sm., bl., sk.

Drunta, f. långsam, och trög piga;
skällsord. Ög.

Drunta, v. n. 1 1) vara långsam,
senfärdig. Nk.; 2) gå illa, dåligt. Ög. (Hammarkinds
h.). N. drunta, v. n. söla, icke blifva färdig;
d. dial. drunte, drynte, dronte, id.

Drunter, drunt, m. lat, senfärdig
menniska. Nk. Drökel, m. id. Vl. D. dial. dront,
drunt, m. id.

Drynta, v. n. 1 vara sölig, långsam,
maklig. S. Sk. Drymta, id. Vg., ög.

Drömta, v. n. 1 gå hit och dit, slå dank. Vg.

Drömtenöt, n. 1) driftefä. Vg.; 2)
dagdrifvare, kringstrykande lätting, lösdrifvare. Vg., sm.
(Östbo, Vestbo). Drymtenöt, n. id. Ög. (Ydre).

Dröna, f. sölaktigt fruntimmer. Sdm.

Dröne, m. sölaktig, trög menniska. Kl.
(Tjust).

Drönefä, drönenöt, n. en långsam menniska,
som aldrig blir färdig. Sm.

Dröne-pär, m. långsam menniska. Sk.(Vemm.).

Dröner, m. sölare. Sdm., nk., ög., sm.
Drönnes, drynt, dräus, m. id. S. Sk. Druns, m. id.
Bl. Nht. drone, f. a) drönare, vattubi; b) trög
menniska. (Grimm, wb., v. drone).

Dröninger, m. senfärdig menniska. Sm.

Drönjel, m. dumbom, trög menniska. Kl.

Drönsig, drynti(g), drönti(g), adj. sölig, trög
och dum. Sk. Drönig. Hl, bl. Druntig, trög,
ovig. Ög. (Ydre). Ns. draehnig, långsam
mumlande i tal.

Drönta, v. n. 1 gå långsamt af lättja. Sk.
(N. Åsbo).

Dröntekar, n. lathund, en som går och
drönar, latar sig. S. Sk.

Drönuger, adj. långsam, trög, senfärdig.
Nk. Drönut, trög, lat. Vb.

DRYPA BORT, v. a. 1 tappa bort. Hs. Jfr
drjopa.

Drypsyl, m. en slarfver. Hs.

DRYPA TE, s. dräpa.

DRYPJA, v. n. 1 idssla. Fl. (Ingo). Dröpja,
id. Fl. (Nl., Öb.). Dröpja, dröppja, v. n.
l) idissla. Vg., bhl., ög., sm., kl., öl. Dröpja, dröbja. Hl.
Dripja. Runö, Wormsö. Drövja, dröva. Sk.
Dröppla. Ög. (Ydre). Dröpla. Fl. (Öb.). Jfr
itästa, jorta; 2) säges om barn och äldre
personer, som tugga smått och äta länge. "Han
drövar allti; dä kan inte ta nåen änne". Sk. (Ox.,
Skytts); 3) "han går å drövjar (eller dröver)
allti", säges på spe om den, som äter mellan de
vanliga måltiderna. Sk. (N. Åsbo, Onsjö, Oxie).
Drävja, dravja, v. n. äta jemnt och samt, utan
ordentliga mål. Sm. Fsv. drypja, v. n. idissla.
S.F.S. 6, 359; moes. drobjan, v. a. uppröra,
sätta i rörelse.

Dröppja, f. 1) förmågan att idissla,
idisslande. Ög. Dröp, n. Öl. Dråp, n. Sm. (S.
Vedbo), kl. Dråpp, n. Sm., fl. (Ingo). Dråb, n.
Bl. Dröp, n. Ög. (Memmings h.). Dröb,
dröv, n. Hl.; 2) det som idisslas, tuggan. Ög.
Dröb, dröv, n. S. Hl. Dröv, n. "Ta drövet
från ett får å ge studen". Sk. Dröpt, n.
"Studen har mist dröptet". N. Hl. (Värö). Dröpel,
m. Vg. Dråp, n. a) id.; b) äfven i bildlig
mening om menniskor. "Ja ska slå dej, så du ska
mista dråpet". Vg. D. dial. dröv, n. "tugge drøv",
idissla; fd. drub, id.: "twgghæ drwb", ruminare.
(Mlb„ ældste Bib. Ov. Lev. 11: 3).

DRÅG, s. draga.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dialektl/0130.html

		Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket / 100 (1862-1867) Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|