Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- F
- FER ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FERE, ferel, färil, s. fara 2.
FERNUTTELIG, adj. ombytlig, obestämd (till
lynnet). Sk. (Luggude). Jfr farnuttas.
FERRA, v. n. 1 fjeska, i häpenhet springa fram
och åter, utan att veta hvad man skall företaga.
V. Nk., sm.
Ferrer, m. en fjesker. Sm. (Vestbo).
FERSKÄN MÄG! interj. tro säkert, visserligen.
Hs. (Bj.). Ferskäna me! id. Db. (föråldr.).
FERSOREN, fersvärja, s. svära 2.
FES, fesjlakk, fes-kärve, fes-nyttu, s. fisa.
FESKEMÅNS, m. fiskmåse: Larus. Vg. (enl.
Hof).
FESLA, fessla, v. n. och a. 1 1) sladdra,
sqvallra, hemligen förtala. Bhl.,hl.,sk.,bl.; 2) fjeska
(listigt, mistänksamt). Bhl.,hl. (Slättåkra). D. dial.
fisle, v. n. sladdra (Outzen); ns. fusseln, v. n.
”leise und geheim reden” (B. W. B.); swz. fesla,
v. n. ”auf langweilige weise etwas wiederholen
und vorwerfen” (Tobler).
Fesla, fessla, f. 1) fruntimmer som förer
sladder, sladdrerska. Sk.,hl.,bl.; 2) fjesker. Bhl.
(Elfs.).
Fesslare, m. sladdrare. Sk.,bl.
Fessle-tut, m. sladdrare, sqvallrare. Sk.
D. dial. fisseltuder, m. id. (Outzen).
Fessle-tuta, f. sladdrerska. Sladdermaska,
slättemätte, f. id. Sk.
FESSELE, adj. yfvig, fyllig. Hs. (Bj.).
U-fessele, adj. n. som icke är yfvigt,
fylligt. Hs. (Bj.). Härledningen osäker.
FESSING, s. fässing.
FESSLA, v. a. 1 kittla, röra litet vid, slå smått,
smårifva. ”Ge märra-kraken ett riktigt
piskärapp, å sitt inte tókken där å fesslä’na i ljusken”.
Nk.,vm. Fn. fitla, v. a. röra litet vid; fitl, n.
obetydligt vidrörande.
FET, s. fot.
FETPÖLSA, fetrötter, s. fejta.
FET-SEGA, f. ledvatten. Hs. (Db., Bj.).
FETTSIN, fettseger, m. klar vätska, som flyter
ur sårnader på menniskokroppen. Sdm.
FET-TAGG, fetvägg, s. fejta.
FEVALL, s. fjärållder.
FIA (ipf. fiäd el. figdä, sup. figt), v. a. följa.
”An figdä” (eller ”fiäd”), han följde. ”An figd
ónum”, (icke: ”an figdä onum”), han följde honom;
hvaraf således inhemtas att vokalen ä i impf.
figdä bortfaller då objekt följer. ”Fi min”, följ
med. ”Au a figt flerum åv grannum bort å kroni
tä såjpa”, han har följt flera af grannarne bort
på krogen att supa. ”Flerer åv grannum a fe
bort å kroni å såjpa å dem ar an figt”, flere af
grannarne hafva farit bort på krogen att supa och
dem har han följt. Dl. (Mora). Fsv. fylgia
(fylghia, filgia); fh. fylgja; n. fye (ipf. fygde), id.
FIBB, s. febb.
FIBBELERA, v. n. & a. 1 1) skämta, narras;
2) narra, bedraga, Ög. (Gullbergs, Ydre h.).
Fibelera, id. Ög. Fn. fífla, v. a. gäcka, narra,
bedraga.
Fibbel, m. en person, som man mistror att
ej göra en rätt. Sdm.
FIBELSTUSS, fiblestuss, fiblistuss, s. fillestuss.
FIBLER, f. pl. Arnica montana.
Slåtter-gubbar, m. pl. id. Ög. Jfr fn. fífill, m. Leontodon
taraxacum; n. fivel, m. id.
FIBU, adj. smutsfärgad, grådaskig; om hästar.
Fívut, adj. gråskymlig, stålgrå; om t. ex. en häst. G.
FIDD, s. fittja.
FIDDEVÅNGEN, m. pl. Så kallas vid
Falsterbo en vång eller ett fält, hvarest under medeltiden
vid de stora marknaderna marknadsbodarne voro
uppstälda. Ifrågavarande fält har måhända sitt
namn af det i d. dial. förekommande fied, n.
öppen, stor slätt; fn. fit, f. gödslad, gräsrik slätt.
FIGGE, nom, pr. Fredrik. Ög. (Ydre).
FIKA, v. n. 2 skynda (eg. till ett ställe). ”Fik
dej! Fika å fara. Dä fiker inte”, Ög. (Ydre),
sm. (Vestbo). Fika, figa. Sk.,hl.,bl. Fika, fikta.
Sdm. Fikas, figas, fias, v. d. id. ”Lad mej se
du figs”. Bl. Histra på, v. n. id. S. Sk. (Skytts
h.). Fyas, v. d. äflas. ”Fyas mä nået”. Sm. Fn.
fika, v. n. skynda sig, hasta; fsv. fikia, v. n. &
a. a) skynda, hasta hän; b) bruka (jord),
använda till sin nytta (ängar, skogar) UL. VML.
Kalmar Recess af år 1474, § 25; c) eftersträfva,
längta efter, fika efter. Fikkna, id. Alex. M. f. 83:
”eptir land ok stæder mon tu fikkna”; d. dial.
fige, v. n. hasta, skynda sig; swz. fichten; skot.
fyke, id.; bret. ficha, v. n. vara i ständig rörelse.
Brå-fiken, adj. nyfiken. Vb. S. bråd.
Fik, n. brådska, hast. Hl. Fn. fik, n. hast;
n. fikt, f. skyndsamhet, stark rörelse; d. dial.
figværk, n. hastverk.
Fikjen, adj. arbetsam, ifrig. Jtl. Fikjin
(fitjin). Fl. (Nl.). Fiken, lysten, begärlig efter
något. Mp., vb.
Fiksen, adj. 1) skyndsam, hastig, snabb.
Sdm.,ög.,sm.; 2) begärlig efter, åtrående.
”Fiksen ätter, på”. Ög.,sm.; 3) näsvis. Ög. Fsv.
fikin, adj. begärlig. Alex. M. Deraf sv.
nyfiken, adj. rerum novarum avidus.
Fiksnas, v. d. 1 hafva begär till. Sm.
FIKANTERI, s. fyrkanteri.
FIKKFAKK, n. lek, nojs, skämtsamma upptåg.
”Ni kan lätta bli å ställa te någä fikkfakk på
söndan”. V. Nk. Jfr holl. fikfakkery, f. lappri,
onyttig, obetydlig sak, sysselsättning; nht. fikkfackerei,
id.; skot. fykefacks, skämtsamma upptåg.
FIKKLA, v. n. 1 låtsa. Ul. Ns. fycheln, id.;
fycheler, m. hycklare (Richey, 56); jfr fht. feihan,
svekfull; feihan, feichan, n. svek, list; bifehinôn,
bedraga (Graff 3, 440); mht. veichen, n. bedrägeri;
fe. fâcen, gefic; fsax. fékan, svek; fe, fæcn,
svekfull; moes. bifaihon, gafaihon, bedraga.
Jfr fakkäl, b. 124.
FIL, n. och m. 1) grädde. Vb.,åm.,mp.,jtl.
Fäjl, n. Nb. (Calix, Luleå); 2) tätmjölk, mjölk
som sammanlupit genom dertill gagnadt s. k.
täte, hvartill ursprungligen användts Pingvicula
vulgaris, men sedan i dess ställe vanligen ett
skedblad af tätmjölken (filet). Nb.,vb.,dl. I Vb.,
nb.,mp.,dl., och vl. är ordet neutrum. Häraf sv.
filbunke, m. N. file, m. a) grädde; b) sur mjölk
med grädden på.
Filbytta, f. liten bytta med filmjölk. Ul.,
sdm.,sthm.
Filmjölk, f. oskummad tätmjölk. Norrl.,
Svealand. Filmjok, f. id.; så kallas vanligen all
slags mjölk, som när hon fått stå silad ett
eller annat dygn framsättes oskummad, utan att
gräddan hopblandas med mjölken. Dl. (Mora).
Fulk, m.? sur mjölk, i synnerhet sämre.
Nuckö, Dagö.
FILA, v. a. 1 1) eg. med fil jämna: limare.
Riksspr.; 2) gnida. ”Fila klär”, gnida kläder vid
tvätt. S. Sk. Fsv. fila, v. a. fila, gnida: ”fila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0166.html
