Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- F
- FLU ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flunsig, adj. fet och ovig, tung, klunsig.
Vb.—sm.
FLUNSA 2, v. n. 1 1) doppa, doppa bröd i
flott och äta. Vg.,sm. Flimsa, id. Ög. (Fornås),
dls.; 2) äta snålt och plumpt. Vg. (Enl. Hof,
118); 3) falla i vattnet, så att ett plaskande ljud
uppkommer. Vm.,nk. Flumsa. id. Ibm.; 4) simma
eller ligga och vända sig i vattnet. Sm.; 5) gå
i vatten, snö. Flunsä, flånnsä el. plumsa. G.; 2)
v. a. skumma. ”Flunsa å mjólka”, skumma
grädden af mjölken. Sm. E. to flounse, v. n. kasta
sig i vattnet, dyka; holl. plonzen, v. a. & n. kasta
i vattnet, så att ett plaskande ljud uppkommer.
Fluns i flänga, n. ett mycket fett spad
med något fläsk och salt, hvari man doppar
bröd för att äta. Fl. (Nl.). Anm. Flängjo, f.
betyder i nyländska munarten en rörelse fram
och tillbaka utan uppehåll. Äta fluns i flänga
är således att äta fluns med oupphörligt
doppande, innan det feta svalnar.
FLUR, m. 1) ansigte, panna. ”Midt i fluren”.
G. ”Få något i fluren”. Hs.; 2) hufvud. Flun
(i st. f. flurn, m. def.). Få i flun el. i flån, a)
få i hufvudet, begripa. ”Du får inte i flån”, Ul.
(Rosl.); b) föresätta sig, besluta. Ul.; 3) oordnadt
hår; 4) hår. Mp.; 5) nyck, infall. Vb.
Flurig, adj. 1) okammad, lurfvig, yfvig.
”Flurigt hår”. Hs.,mp.; 2) virrig, sjelfsvåldig,
ostadig. Flurrig. Kl.,bl.; 3) full, överlastad. Hs.
FLURR, n. veckad, uppåtstående tygremsa,
med hvilken en fruntimmers mössa framtill
omgifves. Fl. (Nerpes i Öb.). Flädr (def.
fläddre), n. id. Fl. (Öarne i Qv.). Jfr flus.
Flurra-luv, f. en så beskaffad
hufvudbeklädnad. Fl. (Nerpes). Jfr fn. flúr, n. a)
blomster; b) utarbetade eller broderade prydnader.
FLUS, n. 1) det som ser yfvigt ut, såsom
prydnader af spetsar eller rynkade remsor kring
mössor och kragar; 2) rosor, bandprydnad; 3)
fruntimmersmössa, som bättre fruntimmer nyttja. Hs.
(Db.). Jfr fn. pluss, m. plys. S. flåsa, flåssa.
Armflus, n. manchetter. Hs. (Db.).
FLUSSA, v. n. 1 vara uppblåst, svälld. Ög. Jfr
fn. flosna upp, upplyftas.
Flussig, adj. uppblåst, svälld. Ög.
FLUT, s. fliota.
FLUSTER, s. flioga.
FLY, v. a. 2 1) anskaffa, förskaffa. ”Ja
flydde mej ett par träsko i fjor”. Sk. (N. Åsbo). ”Ja
ska fly mej en tröja. Han flydde sej allt
pengar”. Hl.; 2) öfverlemna, lemna. ”Fly mej
tömmen!” Bhl.,vg.,ög.,sk.,hl. Fly, fli. Bl. Fli. ”Fli
hit!” skicka hit, räck hit (med raskhet). ”Fli
från sä”, göra från sig ett arbete. Mp.,jtl.; 3)
laga. ”Fly gärdet, vägarne”. Bl. (Listers h.). Flejä.
G.; 4) sköta, rensa, göra rent. ”Fli akren väl”,
väl odla åkern. Mp.; 5) slå, narra, bedraga. Mp.
(Augustin). Fsv. fly, flya (sup. flät), v. a. a)
tillställa, laga. Rimkr. ”Millan konungen ok
rijket var sa flytt”. Didr. af B. 188. ”Jak skal sa
fly at thu skalt faa priis af thenne ferd”; b)
förskaffa, bereda. S.S. 2, 1: ”at han skulle fly
hænne sins fadhers wenskap”. Didr. af B. 259; c)
gifva, öfverlemna. SML. S.S. 3, 3: ”han flyiar
alla sina lijmmer til blyghetzsens styrilse”; n. fli,
v. a. a) behandla, tillaga; b) ordna, pryda, hålla
i stånd; c) öfverlemna (Aasen, 102); d. dial. flye,
id. (Mlb., D.L. 122); ns. flijen, v. a. ställa i
ordning (B. W. B. 1, 418).
FLY, flygtig, flyt, flyta, flyte, flytt, s. fljota.
FLY; stinkfly, flyggen, flyggj, flygt, s.
fljoga.
FLYTTETAK, n. regnskärm, paraply. Sk.
(Harlösa i Frosta h.).
FLYTTE-GRÖT, m. gröt som skänkes åt en
af- eller tillflyttande. Ög.
FLÅ 1, v. n. vara orkeslös. Sk. (Gärds h.).
Jfr frans, flaner.
FLÄ 2 (pr. flår, ipf. flog, conj. floge, sup.
flöji), 1) v. a. flå; 2) v. n. köra ganska fort. Sm.
I den senare betydelsen svag böjning. Fsv. fla
(ipf. flog el. fladhe, sup. fiaghit), v. a. a) flå,
afdraga huden. VGL. Didr. af B. 136: ”drap
honum oc flog hwdana aff hanum”; b) afskala
barken på ett trä. Cod. A. 27, f. 74 v.: ”fladhe af
barken”; fn. flá (fló, flegit), v. a. a) flå; b)
skada; n. filå (flo, flegje); fe. fiahan, flean (flóh,
flôgon, flagen), e. to flay, flea.
Flåare, m. 1) hudafdragare, nattman. Vg.
(Marks h.). E. flayer, id.; 2) den som kör
ganska fort. Sm.
Flåbuse, m. 1) hudafdragare. Riksspr.; 2)
den som illa handterar hästar. ”Han kyr som
en flåbuse”. Ul.
Flått, m. hudafdragare. Vg. Flött, m.
id. Bhl.
FLÅG, s. flaka.
FLÅG, flåger, flåglus, flågra, flågängel, flåk,
s. fljoga.
FLÅG-BRAND, m. 1) den vissnade och kådiga
toppen af en tall, som begagnas till tyrved eller
bloss. Jtl.—sm.; 2) fig. om sura ben på
menniskor. ”Han har fått flågbrand i bena”. Sdm. Jfr
gr. φλόξ (gen. φλογός), låge; φλέγειν, att
brinna.
Flågbrånns-töre, n. i. q. flågbrand 1). Sm.
FLÅK, s. flaka.
FLÅKA, v. n. 1 drifva hoptals hit och dit; om
strömoln. ”Dä flåkar på himmelen”, molnen
drifva hit och dit, men samla sig till snö eller regn.
Sm. Deraf
Flåket, adj. ”Himmelen ä flåket”, det är
så många snö- eller regnmoln på himlen. Sm.
Troligen af fn, flokkr, m. caterva, multitudo;
s. floka, floke.
FLÅKEN, flåket, flåkun, s. flaka.
FLÅKK [åå] (ipf. -kä), v. a. plocka (dun af
fogel). ”Flååkk fógla”, plocka foglar. Nb.,vb.
Flåk, id. Jtl.
FLÅKS-I-FAT, s. flaka.
FLÅ-MAGA(D), adj. 1) kräsmagad. Vg.; 2)
som lätt äcklar. Dls.
FLÅMM, n. tillfälligt påkommande, men hastigt
öfvergående opasslighet. ”Ja har fått flåmm”.
Sm.,kl. (Stranda h.). Jfr flomma.
FLÅN, m. ihållande blåst; om en starkare blåst
på öppna fältet. Sk. (Ox., Vemm., Lugg.). Flå,
m. id. ”Dä ä sådan flå i da”. Sk. (Ing.). Jfr
fljoga.
FLÅNG, flånga, flångä sej, s. flänga.
FLÅNSÄ, v. n. 1 1) skära stora, ojämna
stycken (af kött eller bröd); 2) bära sig ovigt åt. G.
Jfr flå 2.
FLÅR 1, adj. (n. flått) 1) flat, platt; (om
kärl); obetydligt lutande, stupande; om tak. Sm.
Flå (n. flått), id. ”En flå tallrik; ett flått fat;
ett flått tak”. Jtl.,vg.,ög.,sm.; 2) grund, af ringa
djup; om båtar. Flå. Jtl.,vg.,hl.,sk. Fn. flar, adj.
vid, öppen, bred: ”flátt fat”; n. flå, id.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0184.html
