Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - FUT ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämning har jag ej hört, men i stället putte-lys, n.
id. Sk. (Ox.).
FUTILA, v. a. o. n. 1 1) famla med
fingrarne. Ög.; 2) göra något dåligt, bedraga, göra
förtret, ledsamhet. Sm.,vg. Jfr fn. fuđla, handtera
något vårdslöst, gifva bort utan eftertanke. Ordet
är beslägtadt med det i vårt hvardagsspråk
tämligen allmänt brukliga futtig, adj. småaktig, snål,
förtretlig.
FUTU, f. mjölkstäfva. Jtl. (Nästan föråldr.).
Jfr? irl. fuidhbh, f. ”a knob, a butch”, likasom fsv.
bytta, f. situla; fn. bytta, butta, f. situlus aquarius;
af fn. bútr, m. stock.
FYKA, s. fjuk.
FYL, fyla, s. ful.
FYLE, s. fugel, ful.
FYLGJA, f. vålnad. Dl. (enl. Hülphers; nu
obrukl.). Fn. fylgja, f. a) eg. följe: comitatus;
b) skyddsande: genius tulelaris (af fn. o. sv.
fylgja, v. a. comitari); n. fylgje, f. skyddsande.
FYLLA, v. a. 2 1) eg. fylla: implere. Riksspr.
Fsv. fylla, fulla, id. (af fsv. fulþer, fulder); fn.
fylla, fulla, v. a.; moes. fulljan, id.; 2) nysta
garn på slingnålen. G.
Fylle, fölle, n. 1) fullhet. ”Månen ä i natt
i fölle”, det är fullmåne i natt. Sk.,hl.; 2) fylleri,
dryckenskap. Sk.,hl.,bl. Fyll, a) n. V. nk.; b) f.
Ö. nk. Föll, fylla, fölla, f. id. ”I fölla”,
under rusigt tillstånd. Sm. Fsv. fylle, f. frosseri.
S.S. 1, 117; fn. fylli, i. fullhet, mätthet; fylla,
f. id.; n. fylla, f. a) fullhet; b) fylleri; fht.
folla, follî, fullî, f. fullhet.
Fylleso, fulleso, f. qvinna begifven på att
supa. Sm.,kl.
Fylle-poppa, f. i. q. fylleso. Nk., sm. S.
puppa.
Fyllkitta, f. i. q. fylleso. Ul. I andra
landsorter fyllkaja, fyllbytta, f. id.
Fyllning, f. eg. fullhet. ”Ligga i hela
fyllninga”, ligga i sängen med alla gångkläderna
på. Sdm. Fn. fyllíng, f. expletio.
Fyllsam, adj. begifven på dryckenskap.
Fyllaktu, fyllut, id. Vb.
Firstikko, f. stryksticka, fosforsticka. Fl.
(Pargas).
Fyra, v. n. 1 1) brinna väl, gifva god
värme. ”Tórven fyrar bra”. Sk. (Ox.); 2) elda
starkt. ”Fyra på”. Götal. Fht fiurên, elda
(Graff 3, 677); nht. feuern, id.; d. fyre, brinna;
fe. fyrjan.
Fyr-bit, m. en som makar på och håller
spiselden i stugan vid magt om qvällarne. Sdm.
(Härads och Länna s:r). Gl. sv. fyrbötare, m.
qui in aula regia ignem accendit (Ihre, Gl. 1,
254, 622); fe. fyrbêta, m. eldtändare: califactor,
focarius; d. fyrbøder, m.; ns. fürböter (Richey,
22. Schulze 1, 139); fsv. böta, v. a. upptända
(eld), antända. Rimkr. 228. Alex. M.; deraf
böta varþer (botes varþer), m. vakt som i
krigstider hölls, på höjder, för att genom
antändande af uppresta trästaplar tillkännagifva fiendens
ankomst. UL.; fe. bêtan, v. a. a) percutere,
clicere; b) ignem accendere: ”þâ hêt he bêtan
micel fyr”, då befallde han upptända stor eld.
Oros. 6: 32; mht. biuzen, v. a. antända (Ben.
1, 191); ns. böten, v. a. ”feuer machen”,
anböten, ”anzünden”, inböten, ”einhitzen” (Riehey,
22. Schütze 1, 139). Jfr frans, boute-feu, m.
mordbrännare.
Fyrdon, n. elddon. Sdm.—bl.
Fyrhål, fyrhull, n. hål i en spis, der
eldningen sker. Sk.
Fyr-kar, n. i. q. fyrdon. Vl.,sk.,hl.,bl.
Fyr-sten, m. spishäll, spis-sten. Sm. (Vestbo).
Fyr-stål, n. eldstål. Sk.,bl.
Fyr-tunna, f. litet rundt elddon. Bhl.
Fyr-tönna, i. id. Hl. (Värö), vg. (Åhs h.), n. sk.
(föråldr.).
Fyr-tyg, n. eldtyg, elddon. Vl.,bhl.,sm.
(Vestbo), bl. Fyrtöj, n. Sk.,hl. Nht. feuerzeug;
holl. vuurtuig, n. id.
Före-kaka, förre-kaka, f. liten tunn kaka,
som bakas medan det brinner i bakugnen. Sk.
(Ing.). Gruv-gnullta, f. kaka som bakas på
glöderna i gruvan. Glödkaka, spiskaka, f. Kl.
För-låg (förloug), m. förlågsstikkor, f.
pl. gröfre ugnstickor. Lug-ved, m. id. Vg.
Jfr hyllestikkor.
Förlyse, n. stickor, som läggas i
ugnsgluggen medan brödet bakas, att man deraf må se
huru det bakas. Ög.
Perta, f. 1) dank, smalt ljus. Sk. (Ox.,
Järestad), bl.,kl. Pert, m. Sm. Pirre, ra. S.
hl. Pirra, f. id.; deraf ljusepirra, f. Bhl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
